Vanligtvis kloka kollegan Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör och ledarskribent, har skrivit en något märklig text på kultursidan i Dagens Nyheter. Den handlar om ÖB Micael Bydéns anförande vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
"Jag misstänker att Bydén längtar efter krig", lyder rubriken på Greiders artikel.
Han anser att ÖB bidrar till en "militarisering av våra medvetanden, vilket gör Greider "vred".
Nej, Greider, det är ingen som går omkring och längtar efter krig, allra minst landets överbefälhavare. Däremot är vi många som är in i själen oroade över Rysslands aggression och imperialistiska ambitioner.
Putins Ryssland är ingen god granne, vilket visade sig redan i Georgien 2008 och i samband med annekteringen av Krim 2014.
Då var det få som reagerade. Men efter den storskaliga attacken mot Ukraina 24 februari 2022 borde det stå klart för hela världen att den ryska regimen inte bryr sig om folkrätten.
Särskilt allvarligt är att det är en av de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd som agerar på det här sättet.
Folkrätten är det system som vi har för att upprätthålla ett civiliserat umgänge mellan världens stater. Bland annat kräver den respekt för FN-stadgans regler om varje stats suveränitet, territoriella integritet och politiska oberoende. Vidare förbjuder den väpnade angrepp, våldsanvändning och hot om våld mot andra stater.
Det är regler och principer som samtliga medlemsländer i FN – inklusive Ryssland – har varit överens om för att skapa en bättre och fredligare värld för oss alla. Men för Vladimir Putin spelar dessa överenskommelser inte längre någon roll.
Den ryske presidenten anser numera att det är han – inte världssamfundet – som bestämmer vilka stater som är riktiga stater och vilka som han har rätt att annektera.
Det är ett synsätt som just nu hotar Ukrainas frihet och oberoende. Men det kan drabba även andra mindre stater i Rysslands närhet – inklusive Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen – när Putin tycker att de är en del av den ryska intressesfären.
Det visar hur angeläget det är att Sverige både stärker det egna försvarsförmågan och utvecklar det militära samarbetet med andra.
Vi behöver alla, precis som ÖB understryker, förbereda oss för att det värsta faktiskt kan hända även i norra Europa.
Diplomati och dialog är så klart den viktigaste vägen för att lösa tvister mellan världens länder. Men det är bara att inse att Putin för länge sedan har lämnat den vägen och struntar vad Sverige och EU tycker.
"Det är slut på bekvämligheten så som vi känner den. Omvärldsutvecklingen kräver mer av oss här och nu", sa ÖB i Sälen
Tyvärr har han rätt.