Ny start för Jokkmokk

S-KANDIDAT. Robert Bernhardsson är Socialdemokraternas kommunalrådskandidat i Jokkmokk.

S-KANDIDAT. Robert Bernhardsson är Socialdemokraternas kommunalrådskandidat i Jokkmokk.

Foto: Pär Bäckström

LEDARE2014-07-10 22:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Det var tråkigt när Stefan Andersson (S) meddelade att han inte kommer att kandidera på nytt som kommunalråd i Jokkmokk på grund av familjeskäl. På bara några år har Andersson etablerat sig som en klok och lyhörd lokalpolitiker.

Men det är samtidigt roligt att kunna konstatera att Socialdemokraterna i Jokkmokk lanserar en ny stark kommunalrådskandidat – Robert Bernhardsson.

Man skulle kunna säga att S i Jokkmokk gör en egen liten variant på Niklas Nordström-temat.

I likhet med S i Luleå plockar de hem en person med förankring i bygden men som under en period bott och skaffat sig erfarenheter på annat håll.

I mitten på 1990-talet var Bernhardsson ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Jokkmokk och bosatt i Vuollerim. Men 1999 gick flyttlasset till Luleå, där han arbetat inom Arbetsförmedlingen.

Det är en bakgrund som definitivt kan komma till nytta i kommunpolitiken. Arbete och utbildning är centrala framtidsfrågor för Jokkmokk.

Bernhardsson sticker inte heller under stol med sina åsikter. Till exempel är han tydlig i gruvfrågan. Han vill att Jokkmokk ska bli en gruvkommun.

”En gruvetablering får ett väldigt tydligt genomslag i antalet jobb. I Pajala har det bidragit till bättre förutsättningar för entreprenörer, ökad turism och liknande”, sa han i en NSD-intervju 7 april.

Befolkningsutvecklingen i Jokkmokk visar dessutom att det behövs nya tag. Under flera decennier har kommunen minskat.

1959, under vattenkraftsepokens glada dagar, bodde det hela 11 666 invånare i Jokkmokk. Nu är siffran nere i 5 064 invånare.

Nedgången påverkar både offentlig och privat service. Det blir minskat underlag för matvarubutiker, klädaffärer, vårdcentraler, skolor och all annan verksamhet.

Därför skulle kommunen behöva bredda arbetsmarknaden och näringslivet för att vända trenden.

Det behövs fler ben att stå på. I annat fall kan Jokkmokk snart vara ett minne blott som självständig kommun.

Rimligen finns det även plats att utveckla både gruvor, turism, renskötsel och andra verksamheter i den gigantiska inlandskommunen.

Till ytan är Jokkmokk lika stort som halva Schweiz. Det är landets näst största kommun med nästan 20000 kvadratkilometer.

Låt säga att kommunen upplåter två kvadratkilometer för en gruva. I så fall har den ändå kvar nästan 20 0000 kvadratkilometer för annat.

Därför borde Robert Bernhardsson kunna få ganska starkt folkligt stöd för sin strategi i höstens kommunalval.

Det känns som att S i Jokkmokk kan göra ett minst lika starkt val som 2010.