För 125 år sedan gick Norrbottens första förstamajtågen i Malmberget och Luleå. Det var i Fattigsverige och flera decennier innan demokratins införande. Arbetarna i Norrbotten hade goda skäl att demonstrera för människovärde och kämpa för rättvisa, frihet och bröd.
Men nu då? Behövs första maj år 2024? Jodå, fortfarande finns orättvisor, många orättvisor. Och den SD-ledda regeringen gör sitt bästa för att fördjupa dem och att göra livet svårt för de som driver kampen för rättvisa.
Motståndet hårdnar när högern går allt längre höger ut. De som vill splittra och ställa löntagare mot löntagare tar sig allt högre ton.
De vill få oss att tro att butiksbiträdet i Gällivare har mer gemensamt med butikskedjans vd i Stockholm än med killen på lastkajen utanför butiken, bara för att han har sina rötter i Syrien.
De enda som tjänar på att slå in en kil mellan löntagare är de som vill bevara och fördjupa klassamhället. Därför är antirasism helt centralt i arbetarrörelsens kamp.
Som Peter Hultkvist sa i dagens förstamajtal i stadsparken i Luleå: ”Det handlar om karaktären på vårt samhälle. De vill splittra för att vi ska börja misstro varandra och till och med ange. Det hör inte hemma i den svenska demokratin.”
Nog har han rätt. Det är något nytt i svensk politisk debatt. Eller nygammalt kanske man ska säga.
Den hårdföra höger vi nu ser har mycket gemensamt med den som motarbetade demokratins införande. De som arbetarna i Malmberget reste sig mot när de demonstrerade för första gången.
”Nästa år blir det fattigare förstamajtåg för sossarna” sa Tobias Andersson (SD), riksdagsledamot och ordförande i näringsutskottet, triumferande när Sverigedemokraterna och regeringen lade fram förslag om att stoppa partier från att ha folkrörelselotterier.
Det är inte överraskande att den radikala högern gläds. De har alltid föraktat vanligt folks fria organisering och de gick till val iklädda tröjor med ”Stoppa sosseriet”. Mer överraskande är att den demokratiska högern har gått så långt att de med kirurgisk precision attackerar det största oppositionspartiets finansiering.
Även om de kallar förslaget generellt så finns bara ett parti som har ett eget lotteri. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har försökt, men misslyckats. Kanske för att de inte är folkrörelsepartier eller för att de har rika hemliga donatorer som ger bättre avkastning.
Att slå mot oppositionens möjlighet att finansiera sin verksamhet och därmed att bedriva opposition brukar vi inte se i demokratier. Snarare är det något Sverige kritiserar när det sker i exempelvis Vitryssland eller Turkiet. Men i det här fallet har högern inte ens vett att skämmas.
Moderaterna lägger fram förslaget och Anderson (SD) får förklara deras gemensamma ambitioner. Det gör han med imponerande tydlighet när han säger att ”Syftet är att beröva Socialdemokraterna en viktig inkomstkälla.” Bakom honom stå Moderaterna och myser.
Välfärden först, Solidaritet och Sänk matpriserna är några av plakaten i årets förstamajtåg. En modern form av Kämpa för rättvisa, frihet och bröd. För nog måste kampen gå vidare, även om motståndet är hårt och orättvisan, ofriheten och fattigdomen ser annorlunda ut idag än för 125 år sedan.
Det är med värme jag konstaterar att arbetarrörelsen i Norrbotten inte låter sig skrämmas eller tystas, trots högerns försök. Tvärtom var årets förstamajtåg i Luleå betydligt längre förra året, med ett folkligt och välbesökt firande i parken som final.
Mitt första förstamajfirande i Norrbotten – men inte mitt sista.