Norra Sveriges röst i EU
NSD:s politiske chefredaktör Olov Abrahamsson har besökt Bryssel inför Europavalet 7 juni 2009. I dagens text berättar han om ett möte med Inge Andersson, direktör för North Sweden. Tidigare artiklar i serien: NSD 25 och 26 september.
Foto:
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I mitten på 1980-talet lämnade han länet och jobbet som bussåkare i Överkalix för att bli socialdemokratisk partiombudsman i Umeå. Efter ombudsmannatiden följde en längre period som landstingsråd i Västerbotten.
Men för två och ett halvt år sedan lämnade Inge Andersson partipolitiken bakom sig. Han sadlade om och blev ny chef för North Sweden, som är ett av 250 regionkontor i Bryssel.
Uppdraget är att tillvarata Norrbottens och Västerbottens intressen i EU.
Han och övriga anställda vid kontoret arbetar för att skapa bättre förutsättningar för regionen.
Högst på dagordningen för North Sweden står regionalpolitiken.
"Vi har bildat ett nätverk tillsammans med norra Norge samt norra och östra Finland. Nu är NSPA, Northern Sparely Populated Area, ett begrepp i Bryssel", berättar Inge Andersson när vi träffas i Bryssel.
Det handlar om att skapa förståelse och ge röst åt glesbygdslänens speciella problem, när EU utformar sin regional- och strukturpolitik.
Det är ett arbete som redan givit resultat. I EU-budgeten för 2008 finns 37 miljarder euro tillgängliga för regional utvecklingspolitik.
Det är pengar som först och främst går till fattiga regioner i de nya medlemsländerna, men även de svenska glesbygdslänen får en del av kakan.
Inge Andersson vill inte lägga sig i den partipolitiska diskussionen inför Europavalet 2009, men han konstaterar att Norrbotten och Västerbotten har nytta av EU:s regionalpolitik.
"Under den förra programperioden, 2000-2007, bidrog EU till investeringar på totalt 10 miljarder kronor i Norrbotten och Västerbotten. Hälften av pengarna kom från EU, resten var nationella satsningar", säger han.
Han pekar på att EU-pengar delfinansierat bland annat flygplatsutbyggnader, satsningar på biltestverksamhet, forskningsprojekt och bredbandsutbyggnaden i norr.
"EU har bidragit till att skapa dagens tillväxt i norra Sverige", framhåller Andersson.
Det finns dessutom ingen brist på nya projektidéer i norr.
Inge Anderssons powerpoint-presentation rymmer en lång lista där EU-pengar kan spela en roll: Biodieselsatsningen i Piteå, etanolfabriken i Örnsköldsvik, laxfisketurism i Norrlandsälvarna, studier kring den planerade gruvverksamheten i Pajala-Kolari, möjligheten att göra Norrbotniabanan till en del av de transeuropeiska nätverken med mera.
Inge Andersson är dock - i likhet med många andra som jag möter i Bryssel - bekymrad över att svenska myndigheter har skapat så mycket krångel, byråkrati och pappersexcercis kring EU-stöden.
Många företag tvekar inför att söka bidrag, eftersom det upplevs för svårt.
Så ska det inte fungera.
Det är självklart att Sverige, som är ett relativt rikt land, ska vara nettobidragsgivare till EU och ställa upp för fattigare regioner i Europa. Men det finns inga rimliga skäl att Sverige skapar regelverk som innebär att vi kan tvingas skicka tillbaka EU-pengar, som landet är berättigat till, därför att svenska jordbrukare och andra företagare upplever att det är för mycket krångel.
Och märk väl: Det är inte EU, utan den svenska staten själv (Nutek, jordbruksverket med flera) som har skapat problemen och byråkratin.