En av konsekvenserna av årets val blev, som ledarsidan tidigare uppmärksammat, att centerpartisten Linda Modig från Övertorneå får lämna riksdagen. Därmed tappar Norrbotten en representant med driv och kunnande i gruv- och mineralpolitiken, skogspolitiken och andra frågor med stor betydelse för länet.
Istället ersätts hon av Johnny Svedin, en sverigedemokrat från Kalmar som aldrig besökt Norrbotten!
Även i Västerbotten har årets riksdagsval gett en liknande effekt.
SD:aren Pontus Andersson från Helsingborg – en person som aldrig varit i landets näst nordligaste län – ska under de närmaste fyra åren sitta på västerbottensbänken i riksdagshuset på Helgeandsholmen. Med ett riksdagsarvode på 71 500 kr varje månad.
Man kan tycka vad man vill om detta. Men i en demokrati får folk alltid de företrädare som de förtjänar.
I det här fallet är det resultatet av att 20 procent av norrbottningarna respektive 14,5 procent av västerbottningarna har röstat på Sverigedemokraterna som gått till val med samma rikslista i landets samtliga valkretsar.
Då finns inga garantier för att det blir personer med stark regional förankring som företräder respektive län. Då kan det som nu bli att norra Sverige istället representeras av folk från Småland och Skåne.
Det är inte säkert att alla sverigedemokratiska väljare i norr har insett denna konsekvens av sitt val. Å andra sidan kanske dessa väljare faktiskt tycker det är bättre att företrädas av en random sverigedemokrat från Tjotahejti än politiker som bor i deras egen valkrets. Det är ju svårt att säga exakt hur väljarna tänker och resonerar när de står i valbåset för att lägga sin röst.
Den här ledarsidan kan dock inte undgå att tycka att det är sorgligt att SD-frammarschen i årets val innebär att den regionala förankringen bland riksdagsledamöterna från norra Sverige de facto försämras.
Vad vet Pontus Andersson och Jonny Svedin om Norrbotniabanan? Om vikten av att fortsätta rusta upp Malmbanan? Om läget för bilbesiktningen i glesbygdskommunerna? Om behovet av statliga servicekontor i Älvsbyn och Kalix? Om rymdtekniken i Kiruna?
Med vilken kraft och engagemang kommer denna sörländska SD-duo att engagera sig för det kommunala skatteutjämningssystemet? För utbyggnaden av forskning och utbildning vid Luleå tekniska universitet? För det statliga stödet till flygplatsen i Arvidsjaur? För det arktiska perspektivet i säkerhetspolitiken? För den gröna nyindustrialiseringen i norr eller andra framtidsfrågor?
Risken är tyvärr stor att norra Sverige kommer att tappa både kraft och kompetens i riksdagsarbetet under den kommande mandatperioden.