"Föreningen Norden som funnits i snart 100 år verkar för samarbete i alla nordiska länder. Den sprider kunskap om länderna och trycker på för mera politiskt samarbete. Frågan om Norden har hållits levande trots bakslag och att EU-medlemskapet riktat blickar och tankar söderut", säger i en intervju Kristina Persson, avgående ordförande i svenska Föreningen Norden.
Ofta pekas på att de stora resultaten kom på 1950-talet med Nordiska rådet, passfrihet, gemensam arbetsmarknad och nordiska avtalet om socialförsäkringar. Senare torpederade planerna på en nordisk ekonomisk union 1969/70 och samarbetet har även ifrågasatts.
"Utrikes- och säkerhetspolitiken har växt i betydelse, särskilt efter Stoltenbergrapportens förslag om mera samarbete inom området. I våras rekommenderade Nordiska rådet att regeringarna ska ha en gemensam politik för Arktis. När det gäller ekonomi har kontakter och samverkan över gränserna ökat. Utvecklingen mot frihandel har snabbats på med allt färre gränshinder, vilket också EU också bidragit till", fortsätter Persson.
Vad innebär "den nordiska modellen"?
"Man tänker oftast på tre saker: Arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal och en aktiv arbetsmarknadspolitik, välfärdsmodellen där de universella lösningarna och skattefinansieringen lyfts fram samt den nordiska demokratin med öppenhet och individen som minsta enhet i lag och rätt."
Hur kan Nordens nya roll definieras under de senaste 20 åren efter kalla kriget slut då Östersjö-, Barents- och arktiska samarbetena tillkommit?
"Det är gränsöverskridande samarbeten som EU uppmuntrar och finansierar. ´Norden´ är en bra plattform för samverkan. ´Norden representeras av de enskilda aktörerna i olika internationella organisationer som nästan alltid automatiskt samtalar med varandra. Det skulle vi kunna göra ännu mera av för att göra större nytta och få ökat inflytande.
Vad är nordiska samarbetets största utmaningar nu?
"Största utmaningen är att avstå från kortsiktig nationalism till förmån för samarbete till allas långsiktiga fördel. Vidare att försvara ´Norden´ och driva på aktivt tillsammans i internationella organisationer. Stärka oss som gemensam resurs, t ex ´The Nordic Way och finske presidentens förslag att göra Norden till ett varumärke globalt. Ta bättre tillvara samarbetets potential inom infrastruktur, energi, miljö, ekonomi, kultur och forskning. För Föreningen Norden gäller det att engagera fler människor för nordiskt samarbete´", avslutar Kristina Persson.
Ny ordförande i Föreningen Norden är Sinikka Bohlin, tidigare riksdagsledamot, ledamot i Nordiska rådet och en tid dess president.
"Nordiska rådet som ska driva frågor av gemensamt intresse för nordborna fyller 60 år i år. Miljöfrågor och säkerhetspolitik har tillkommit utöver som tidigare arbetsmarknads-, kultur- och sociala frågor. En svacka uppstod när Sverige och Finland blev med i EU, men de senaste årens finansiella kriser har åter fört de nordiska länderna närmare varandra."
"Den nordliga dimensionen som omfattar EU, Ryssland, Island och Norge ska främja samarbetet för hållbar utveckling, välstånd och utveckling i Nordeuropa. Inom Östersjöregionen samarbetar Nordiska rådet med parlamentariska Östersjökonferensen inom miljö, arbetsmarknad och sociala frågor. Vi bygger vänskapsband och främjar kunskap om varandras historia, kultur och samhällsliv. Parlamentariker ska ha ett genuint intresse och driva dessa frågor, avsätta tid och inte bara se uppdraget som ett ´ extraknäck´", sammanfattar Sinikka Bohlin sina erfarenheter.
Är allt frid och fröjd med det parlamentariska samarbetet?
"Systemet är litet trögt. Det har skett en maktförskjutning från Nordiska rådet till Nordiska ministerrådet, NMR och därmed till tjänstemän inom NMR och regeringskanslierna. Tyvärr har språkfrågan hamnat i skymundan. Nordiska rådet måste återerövra makten", anser Bohlin.
Vad vill du prioritera som ny ordförande i Föreningen Norden?
"Jag vill förstärka våra lokalavdelningar, utveckla och fördjupa samarbetet med de andra ländernas föreningar Norden och söka samarbete med parlamentarikerna i Nordiska rådet", säger Bohlin.
Hur ser du på Nordkalottens betydelse?
"Där har länge pågått ett samarbete och resultat uppnåtts. Nordkalotten skulle kunna användas som ett exempel på lyckat samarbete som jag har en känsla av att få har kunskap om. Nordkalotten uppfattas kanske av många som ´ute i periferin´. För Norden som helhet har Nordkalotten stor betydelse", anser Bohlin.
Idag börjar årets Nordkalottkonferens i norska Harstad med kultur som huvudämne.
"Kultursamarbete berikar och är en av hörnstenarna genom vilket vi ökar kännedomen om de nordiska länderna. Kulturen speglar även de förändringar och trender som finns i våra samhällen och som konkret beskriver och gestaltar problem, ofta redan långt innan politikerna gjort sina formuleringar."
Bygg på tradition, anta nya utmaningar och gör Nordkalotten mera synlig är således Kristina Perssons och Sinikka Bohlins budskap i ett nötskal.