Ledare: Nästa slagpåse

Regeringen fortsätter "reformeringen" av socialförsäkringarna.
Nu är det unga med funktionsnedsättningar som står i skottgluggen.

Sedan 2003 har unga med funktionshinder, som inte kan arbeta 100 procent, kunnat få stöd från Försäkringskassan. Aktivitetersättningen har fungerat som en inkomstutfyllnad för den tid som de inte kan arbeta.
I ett mejl till NSD:s ledarredaktion i november berättade en mamma att aktivitetsersättningen är ovärderlig för hennes dotter som har ett intellektuellt funktionshinder. Dottern har aktivitetsersättning medan hon praktiserar på deltid i en butik.
"Hon kan leva ett gott liv utan att behöva gå till socialbyrån", skrev flickans mamma.
Men det vill regeringen ändra på. Bara den som aldrig kommer att kunna arbeta i framtiden ska få aktivitetsersättning, enligt ett utredningsförslag som nu bereds i socialdepartementet.

Det är ett stelbent synsätt som innebär att många unga funktionshindrade kommer i kläm.
I slutet av 2009 var det nästan
30 000 ungdomar mellan 19 och
29 år som hade aktivitetsersätt-
ning. Av dessa är det tusentals som bara arbetar deltid, eftersom de inte kan eller orka arbeta mer. Olika funktionshinder begränsar deras arbetsförmåga.

Det är en vacker tanke att alla dessa ska vända sig till arbetsförmedlingen. Men det säger sig självt att den här gruppen får svårt på den vanliga arbetsmarknaden.
Helt följdriktigt är SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) oroade över förslaget. Om man slopar aktivitetsersättningen för den här gruppen blir det - som alltid - kommunerna som till sist får bära försörjningsansvaret.
Då växer de redan stigande socialbidragskostnaderna ännu en gång.

Vi borde ha en generaldebatt om hur vi skapar vettiga alternativ för den här gruppen.
Det kan handla om lönebidragsanställningar, Samhall, sociala kooperativ, plusjobb i offentliga sektorn, föreningsanställningar eller annat.
Men vi behöver inte fler ogenomtänkta regelförändringar som bara slår undan benen för redan utsatta grupper.