När bubblan spricker

Alla prognosmakare talar om att Sverige går mot kärvare tider. Många människor far illa och har svårt att få vardagen att gå ihop.

Foto:

Ledare2008-08-07 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Svensken lånar mer än någonsin", skriver DN:s ekonomibilaga tisdag 5 augusti. Fram till juni i år hade bankerna lånat ut 6,2 miljarder kronor till allmänheten, enligt statistik från Finansinspektionen.
Det är en ökning med nästan sexton procent jämfört med samma period under fjolåret.

Samtidigt kommer rapporter om att allt fler svenskar får problem att betala sina räkningar. Kronofogdemyndigheten talar om en rekorduppgång av antalet betalningsförelägganden.
Under första halvåret i år kom över 483 000 ansökningar om betalningsförelägganden till kronofogden. Det är en ökning med 7,5 procent jämfört med 2007.

Annorlunda uttryckt: Många tar sig vatten över huvudet och drar på sig skulder som de inte kan betala. Stigande räntor på banklånen gör att marginalerna i hushållsekonomin minskar.
Den som blir sjuk eller arbetslös får det extra tufft. Ersättningen från försäkringskassan eller a-kassan räcker inte långt för att betala dyra huslån och andra räkningar.

Alla prognosmakare talar om att Sverige går mot kärvare tider.
SCB:s senaste siffror visar att tillväxten under det andra kvartalet i år jämfört med det första var lika med noll.
Många människor far illa. Varje procentenhet ökad arbetslöshet handlar om tiotusentals människor av kött och blod. Det handlar om äldre som får lämna gemenskapen på en arbetsplats och om yngre som har svårt att överhuvudtaget få in en fot i arbetslivet.
Samtidigt kommer siffror som pekar på ökad utslagning. Socialbidragen ökar i mer än hälften av landets kommmuner.

Till detta ska lägga försämringen i kommunernas ekonomi. Sveriges kommuner och landsting räknar med stora underskott både 2009 och 2010.
Från regeringshåll är det inte heller tal om några extra statsbidrag till kommunerna. I stället säger regeringen att kommunerna får lösa sina bekymmer genom "effektiviseringar". I klartext handlar det om att skära ned på vård, skola och omsorg.

Finansminister Anders Borg, m, säger sig dock inte vara orolig.
"Vi har en grundläggande stabilitet i svensk ekonomi", säger han i en TT-intervju.
Men faktum är att regeringens ekonomisk-politiska strategi har havererat.

Under valrörelsen 2006 besökte moderaternas dåvarande partisekreterare Sven-Otto Littorin Noliamässan i Piteå. Han fick frågan när den borgerliga jobbpolitiken skulle börja visa resultat, om partierna fick regeringsmakten.
"Det kommer att ta tid. Åtminstone två år", svarade Littorin, som blev arbetsmarknadsminister efter valet 2006.
Nu har det gått två år efter regeringsskiftet. Nu skriver vi 7 augusti 2008. Under två år har Littorin, Borg och Fredrik Reinfeldt fått pröva sina vingar.
Sänkta skatter skulle ge jobb och tillväxt. Men nu upplever vi istället motsatsen. Den borgerliga bubblan har spruckit.