Ledare: Motvind för C, FP och KD

Förra veckan tillsatte Socialdemokraterna en "kriskommission" för att analysera partiets tillbakagång i årets val.
Men även på den borgerliga kanten behövs eftertanke. FP, KD och C har all anledning att fundera över sakernas tillstånd.
Moderaterna är de stora vinnarna på det borgerliga samarbetet. Den nya borgerliga regeringen kommer att bli ännu mer M-dominerad.

Centerpartiet backar till 6,6 procent. Folkpartiet går ned till 7,1 procent. Kristdemokraterna får låga 5,6 procent.
Tillsammans har de tre partierna en bit under 20 procent.
Efter sitt krisval har Socialdemokraterna trots allt 30 procent ...

Dessutom kan Centerpartiet och Kristdemokraterna - "Traktor och Broder Fyra procent" - ha räddats till bättre valresultat av taktikröstande moderater.
Under valrörelsen uttryckte borgerliga opinionsbildare och ledarsidor farhågor för att KD och C skulle trilla ur riksdagen och stjälpa hela det borgerliga lasset.
Det kan ha påverkat en del traditionella M-väljare att ge småpartierna en hjälpande hand.

Klart är i alla fall att både C och KD har stora problem.
Centerpartiet av 2010 års modell är fjärran från Gunnar Hedlunds och Torbjörn Fälldins folkligt förankrade landsbygdsparti.
Kristdemokraterna gör tappra försök att bredda basen, men framstår fortfarande som ett smalt parti för frikyrkliga smålånningar.

De borgerliga småpartierna har även missgynnas av Moderaternas totala dominans i regeringsarbetet.
KD-ledaren Göran Hägglund vill gärna tona fram som en hygglig kille med hjärtat på rätta stället. Men i regeringen har de sociala frågorna kommit i kläm.
Som socialminister har Hägglund fått administrera utförsäkringar, växande barnfattigdom och stigande socialbidragskostnader. Det har inte gynnat Kristdemokraterna.
På samma sätt har traditionella Centerfrågor hamnat i skymundan. Regional- och landsbygdspolitiken är en blind fläck hos regeringen Reinfeldt.

Folkpartiet skryter med att det är näst största parti i alliansen och nu kan göra anspråk på posten som vice statsminister.
Men det beror verkligen inte på att det blåser kultur- och socialliberala vindar i Sverige. Snarare har fp-ledaren Jan Björklund fungerat som en kanal för den väljarskara som kräver hårdare tag, mer katederundervisning och fler pekpinnar i skolan.
Det räckte till sju procent i valet, med det är fjärran från Bengt Westerbergs storhetstid på 1980-talet.

1985 lockade Bengt Westerberg socialliberalt inriktade folkparti 14,2 procent. Det är siffror som major Björklund bara kan drömma om.

Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern får spela andrafiolerna i den borgerliga orkestern.
Reinfeldt och hans parti kommer att hålla ännu hårdare i taktpinnen under mandatperioden 2010-2014.