Medborgarnas inflytande över besluten blir sämre
Förre civilministern Bengt KÅ Johansson har kritiserat den nuvarande utvecklingen.
Foto: Anders Wiklund/SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det innebär att man tagit bort styrelserna och lagt alla beslut under generaldirektörerna eller landshövdingarna.
Medborgarinflytandet begränsas till så kallade insynsråd, som får tycka till om verksamheten, men saknar beslutsbefogenheter.
De statliga länsstyrelserna är ett exempel. År 2007 beslutade regeringen att skrota länsstyrelserna styrelser, som hade viss beslutspotens. Iställer ersattes de med insynsråd.
Råden ska vara ett stöd för myndighetschefen - i Norrbottens fall landshövdingen Per-Ola Eriksson - men saknar i praktiken makt. Man får tycka till om vad man vill, men i slutändan är det ändå myndighetschefen som bestämmer.
Det är dessutom inte norrbottningarna som bestämmer vilka som ska sitta i insynsrådet. Det är regeringen som utser ledamöter på förslag från landshövdingen.
I Norrbotten har regeringen utsett följande ledamöter i insynsrådet: Kaarina Aho, Torneå, Bengt Ek, Piteå, Anna Hövenmark, Jokkmokk, Perarne Kerttu, Haparanda, Yvonne Stålnacke, Luleå, Alf Sundström, Arjeplog, Åsa Wikström, Boden, samt Kent Ögren, Luleå.
Det är i och för sig kompetenta människor med förankring i regionen. Men ordningen är ändå bakvänd, från demokratisk synpunkt.
Om man säger att "all makt utgår folket" är det inte rimligt att det är regeringen, staten, som bestämmer vilka som ska företräda Norrbottens intressen i länsstyrelsens insynsråd.
"Det som förvånar mig mest är den nästan totala tystnad som omgett kuppen. Jag brukar följa förändringar som sker, men här har man verkligen blivit tagen på sängen", skriver Sven-Olov Johansson i sitt mejl.
Tyvärr har han rätt.
Den som använder sökmotorn Google på internet kan bara hitta ett kritiskt debattinlägg om utvecklingen mot enrådighetsmyndigheter.
I en artikel i Svenska Dagbladet 21 november 2007 skrev tidigare civilministern Bengt K Å Johansson att "det är en vändning bort från en traditionell svensk modell för hur viktiga beslut bör växa fram".
"Styrelserna har varit viktiga led i det svenska sättet att förankra principer och beslut brett i det svenska samhället. Representanter för organisationer, folkrörelser och näringsliv har där getts möjlighet att följa en verksamhet långsiktigt samtidigt som besluten vid myndigheten har fått en djupare förankring", framhåller han.
Parallellt med att medborgarinflytandet i statliga myndigheter nu försvinner har regeringen också förändrat det traditionella utredningsväsendet.
Under lång tid har det varit praxis att stora omprövningar i samhällets verksamhet ska föregås av parlamentariska utredningar eller utredningar med bred sammansättning.
Skilda meningar har fått komma till tals för att sedan via kompromisser och överenskommelser leda fram till väl förankrade och genomarbetade beslut.
Men nu rämnar den modellen. I stället för breda utredningar med parlamentariskt inslag tillsätts nu ofta ensamutredare eller en grupp experter för att bereda också stora frågor. Tunga beslut om a-kassa, sjukförsäkring och skatter drivs igenom snabbt, utan att särskilt många hinner komma till tals.
"En rimlig tolkning av det som nu sker i fråga om statliga styrelser och statligt utredande är att den nya borgerliga regeringen vill komma bort från den påverkan som kanaliseras via organisationer och folkrörelser", skrev Bengt K Å Johansson i sin debattartikel i Svenska Dagbladet.
Man kan tycka att den gamla SOU-modellen - Statliga offentliga utredningar med många intressen representerade och långa remisstider - var seg och omständig.
Men den innebar att de politiska besluten blev ordentligt förankrade och att alla för- och nackdelar blev ordentligt genomlysta.
Den nuvarande politiken, med urholkning av det folkliga inflytandet i den statliga verksamheten, leder i en annan riktning.