Under 2021 fyllde Folkets Hus-föreningen i Kiruna 120 år. Det betyder att Folkets Hus funnits i princip lika länge som Kiruna som samhälle.
Kirunaborna har i alla tider gått till Folkets hus för politiska möten, föreläsningar, bio, teater och andra kulturaktiviteter.
Före pandemin hade Folkets Hus-byggnaden i Kiruna i runda slängar 300 000 besökare varje år – en imponerade siffra med tanke på att kommunen har bara 23 000 invånare.
Det har verkligen varit folkets hus, en plats för alla.
Hur det kommer att gå med denna anrika förening i framtiden är dock högst oklart. Folkets Hus-byggnaden (som uppfördes 1986 i gamla centrum) påverkas som allting annat av sprickbildningen från gruvbrytningen och är snart tömd på all verksamhet
Någon självklar plats för Folkets Hus finns inte heller i Kirunas nya centrum. Kommunen har istället valt att bilda ett kommunalt bolag som driver det nya kultur- och kongresshuset Aurora som ska rymma en rad verksamheter som tidigare fanns i Folkets Hus.
Det kan säkert bli bra. Men det är trist att sådant som under mer än 100 år fungerat utmärkt i föreningsregi nu kommunaliseras och sorgligt att Folkets Hus-föreningen, en viktig del av Kirunas historia, går ett så osäkert öde till mötes.
SSU-klubben i Kiruna uttrycker också farhågor inför utvecklingen. Bland annat ser de risken för att kultur- och föreningslivet kommer att drabbas av merkostnader när man ska hyra lokaler för möten och andra aktiviteter hos Aurora.
"De små föreningarna som tidigare kunnat nyttja lokaler till ett billigt pris för till exempel årsmöten kommer nu att få betala marknadsmässiga priser", säger Oskar Nilsson, SSU Kiruna, i en NSD-intervju.
Klart är också att något behöver göras för att även de minsta föreningarna ska kunna bedriva verksamhet utan att det kostar skjortan.
En tänkbar idé är att bilda någon form av Föreningarnas Hus som kommunalrådet Mats Taaveniku (S) är inne på.
Det är en modell som redan finns på flera ställen i landet – bland annat i Örebro, Malmö, Lund, Luleå, Karlskoga, Motala, och Skellefteå. De har gett en samlingspunkt och mötesplats för alla upptänkliga delar av föreningslivet – idrott, sömnad, politik, natur, miljö, musik, odling, teater, konstnärlig verksamhet, bokcirklar och mycket annat.
Olika delar av civilsamhället har kunnat odla sin särart samtidigt som de kunnat samnyttja teknik, lokaler och annat.
Något liknande kan vara värt att testa även i Kiruna.
Även det nya Kiruna behöver arenor där människor av olika åldrar och med olika intresse har möjlighet att träffas och utveckla saker tillsammans.
Ett brett, aktivt och engagerat kultur- och föreningsliv är också en viktig grundsten för hela samhällsbygget.