– Det var nog ett skalv, sa de jag besökte inne i Gällivare när det smällde till.
Det var som en dov knall av vibration, men de andra verkade så oberörda att jag trodde de skämtade, att det var en bil eller så som lät.
Men sedan burrade det till i min ficka och en flash på telefonen bekräftade ”Nytt stort skalv skakade Malmberget”. Skalvet övergick maxvärdet för miljötillståndet, vilket numer är vardag i Malmberget.
Efter mötet i Gällivare åker jag upp till Malmberget. Jag var där senast för drygt tio år sedan och påverkades starkt av att se gropen och de tömda husen.
Det låg något ödesmättat i luften, men också hopp. Många tog då erbjudandet om ersättningshus i Gällivare och jag fick se fina utvecklingsplaner för den del av Malmberget som inte skulle påverkas.
Idag är 70 procent av utvecklingsområdet i östra Malmberget rivet.
Bara 144 småhus står kvar och de skakas mer än vanligt, och mer än tillåtet.
I veckan påbörjade Mark- och miljödomstolens förhandlingar om Malmbergsgruvans nya miljötillstånd.
LKAB vill ta mer mark i anspråk för att kunna utvinna mer brytbar malm.
Gällivare kommun är positiva, men som medborgarnas företrädare har de naturligtvis pekat på behoven för de människor som bor kvar i Malmberget, både på östra och västar sidan om gropen.
Jag åker runt lite på måfå i området, eller områdena, för de är helt avskurna idag.
Samma känsla som för ett drygt decennium infinner sig.
Den enda människa jag ser är en äldre man som försiktigt tar sig fram i snömodden.
I övrigt bara hus, bakom och framför staketet som markerar gränsen för påverkansområdet.
Med mina utifrånögon ser husen bakom staketen sorgligast ut, men dess tidigare ägare har fått ett nytt hus, lägenhet eller pengar.
Även om också den processen har varit orättvis beroende på var och hur man bott så har de som bor kvar utanför påverkansområdet inte fått något.
En boende vittnar för NSD om ”en spricka rätt genom golvplattan och upp på väggen” och en annan påpekar att han bor med staket i tre riktningar.
Att bo utanför påverkansområdet innebär på intet sätt att man inte påverkas.
Inför det nya miljötillståndet verkar alla vara överens om att hitta en väg att avveckla östra Malmberget helt.
Att avveckla en stad för att utveckla en gruva.
Att avveckla en stad som helt bygger på gruvan och dess utveckling.
Jag går ur bilen, följer staketet i västra Malmberget och smakar på orden.
Det låter konstigt. Avveckla för att utveckla. Men vad är alternativet?
Om LKAB inte får ett vidare miljötillstånd kan de inte bryta det som ger vinst, tillväxt och arbete. Det blir ju inte avveckling direkt, men risk för stagnation.
När jag lämnar Malmberget är det med en ökad förståelse för symbiosen.
Gruvan behöver människorna och människorna behöver gruvan.
Om man ska kunna leva vidare måste det till både ett miljötillstånd för att bryta och en avveckling med inlösen av de kvarvarande husen.
Både människorna och gruvan måste tjäna på beslutet.
Om några veckor vet vi. Då kommer Mark- och miljödomstolens beslut.
Förhoppningsvis kan då den avveckling som blir den nya utvecklingen sätta fart.