LKAB-slantar används till borgerligt valgodis
Är det inte bättre att låta vinsterna ligga kvar i bolaget? LKAB och Malmfälten står inför stora utmaningar.
Gruvfackets Harry Rantakyrö reserverade sig mot beslutet i LKAB-styrelsen.
Foto: Lina Norberg Juuso
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Åström pekade bland annat på det akuta läget i Malmberget.
"Det är ett samhälle i förfall. Ett stort antal bostäder liksom äldreboenden och skolor samt vårdcentral har stora sprickbildningar som behöver åtgärdas omgående. Miljöproblemen med damm, vibrationer och skakningar har ökat betydligt under det senaste året. Det finns en uppgivenhet i samhället där det bor 8000-9000 människor", konstaterade Åström.
I det läget - när LKAB borde bidra med mer pengar till samhällsomvandlingarna i Malmfälten - använder regeringen i stället gruvbolaget som mjökkossa för att finansiera nya stora skattesänkningar valåret 2010.
I början av året drev Näringsdepartementets representant i LKAB- styrelsen igenom att vinstleveranserna från statskassan ska öka med 800 miljoner kronor till 2,8 miljarder kronor. IF Metalls representanter i styrelsen ansåg att de pengar hade bolaget behövt själv för att finansiera stadsomvandlingarna och framtida investeringar.
Brandskattningen märks nu i gruvbolaget. 6 oktober avslöjade NSD att LKAB för första gången på många år kan tvingas låna pengar.
"Vi har vänt oss till bank med begäran om ett så kallat lånelöfte", berättade styrelsens ordförande Björn Sprängare.
"Hade det inte varit bättre att låta vinsten ligga kvar i LKAB?", undrade Karin Åström retoriskt i riksdagens debatt.
Så mycket till svar blev det inte från näringsminister Olofsson.
Hon pekade på att även tidigare S-regeringar plockat vinstpengar ur LKAB, vilket är korrekt. Men det är en sak att dra in gruvbolagets pengar till statskassan, under goda år, och något helt annat att göra det när det är tuffare tider och finns behov av pengar i bolaget.
Stadsomvandlingarna i Kiruna och Malmberget är inte de enda stora kostnader som bolaget står inför. Enbart investeringarna i två nya huvudnivåer - som ska stå klara 2013 - handlar om investeringar på hisnande fem miljarder kronor.
Annorlunda uttryckt: Det är inte fel att använda vinster från LKAB och andra statliga företag för att finansiera angelägna reformer. Men ägaren staten måste alltid ta hänsyn till läget för varje enskilt företag.
Och just nu måste man ställa frågan om det inte är bättre att pengarna används för att långsiktiga trygga LKAB och Malmfälten än att sprätta i väg dem på borgerligt valgodis 2010.