Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är löntagarnas främsta motståndare, både på arbetsmarknaden och i samhällsdebatten.
En färsk rapport från arbetarrörelsens tankesmedja Tiden avslöjar att statliga bolag under de tre senaste åren betalat minst 54 miljoner kronor i medlemsavgift till Svenskt Näringsliv.
Nästan nio av dessa miljoner kommer från LKAB. Pengarna används bland annat till propaganda mot välfärd i norra Sverige.
Ett av Svenskt Näringslivs prioriterade verksamhetsområden är att påverka och opinionsbilda. Det görs både i egen regi och genom organisationer som de finansierar.
För drygt tio år sedan bildade de stiftelsen Fritt Näringsliv som fick ett startkapital på 300 miljoner kronor. Sedan dess har de fortsatt få hundratals miljoner kronor. Senast 2024 fick stiftelsen 60 miljoner.
Som payback får Svenskt Näringsliv utse stiftelsens ordförande och ytterligare två ledamöter i styrelsen.
Fritt Näringslivs största verksamhet är tankesmedjan Timbro, där Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson är VD. Han efterträdde för övrigt Benjamin Dousa som idag är minister i Kristerssons regering.
Det är en himla massa pengar som slussas mellan moderata kompisar i ett snillrikt nät av organisationer. Lite svårt att följa och det är väl meningen.
Men resultatet av pengarna är extremt tydligt. De används till exklusiva nätverksträffar och en flod av rapporter, artiklar, poddar och böcker, allt i syfte att påverka opinionen.
Mest är det klassisk högerpropaganda om att ojämlikhet är bra, att löner för vanligt folk ska hållas nere och att välfärden behöver mer privata inslag. Men de drar sig heller inte från att ventilera sin negativa bild av norra Sverige.
Ett återkommande krav är att avskaffa det kommunala utjämningssystemet, alltså den omfördelning av resurser som gör att det är möjligt med välfärd i hela landet. Det som en rapport från Timbro kallas för "mindre produktiva delar av landet".
Gör som de svinrika små blå kommunerna Täby, Danderyd och Vaxholm, var i början av året Svenskt Näringslivs lätt hånfulla råd till kommuner som brottas med skenande kostnader. De pekade till och med ut Överkalix, som de sa borde halvera sina kostnader.
I höstas skrev två av Timbros utredare en debattartikel där de ville att staten skulle slutna med "olönsamma projekt i regioner där väldigt få människor faktiskt bor. Norrbotniabanan och subventionerna till de ”gröna” industrierna i norr är två sådana exempel."
Om denna galenskap har jag skrivit innan, men den nya rapporten från Tiden ställer ytterligare en fråga: Är det rimligt att statliga bolag ska finansiera högerns förakt för norra Sverige och för vanligt folk?
Jag är en stor vän av centrala förhandlingar och kollektivavtal.
Självklart ska även statliga bolag vara organiserade i en arbetsgivarorganisation, men inte i Svenskt Näringsliv. Det finns andra arbetsgivarorganisationer.
Det statliga företaget Samhall exempelvis har bytt och är nu i stället med i Fremia.
Men LO hänger ju ihop med sossarna, kanske någon säger nu.
Jo, det finns både historiska och aktuella band mellan de fackförbund som organiserar arbetare och Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.
Inte så konstigt, man har gemensamma intressen – löntagarnas bästa.
På samma sätt som högern och Svenskt Näringsliv har gemensamma intressen – de rikas bästa.
Men, och det här är viktigt, LO:s stöd till S är inte dolt i hemliga stiftelser. Det sker helt öppet och prövas i demokratisk ordning på varje LO-kongress. LO använder dessutom bara egna pengar när de påverkar för ett mer löntagarvänligt samhälle.
Att gemensamt ägda företag sponsrar högerns opinionsbildning genom Svenskt Näringslivs nätverk, det är något helt annat och häpnadsväckande illa.
LKAB, Vattenfall och alla andra statliga bolag borde lämna Svenskt Näringsliv.