I början av juni kom SCB:s stora partisympatisundersökning som visar hur svenska folket skulle ha röstat om det vore val nu. De flesta partier antingen backar eller går framåt marginellt, vilket för vissa förstås är mer eller mindre avgörande. Ett parti som Socialdemokraterna eller Moderaterna har råd att tappa en procentenhet hit eller dit. Det har inte ett parti som Liberalerna, och just Liberalernas tapp har varit det som skapat mest rubriker sedan undersökningen kom.
Redan i höstas såg det dåligt ut för Liberalerna. Då låg partiet på 3% i väljarstöd, vilket är en hel procentenhet lägre än vad som krävs för att klara riksdagsspärren. Nu har de sjunkit ytterligare 0,5 procentenheter vilket gör att partiet nu ligger på 2,5% i väljarstöd.
Det är nu ett kritiskt läge för Liberalerna. Det är bara dryga året kvar till riksdagsvalet och de väljare som inte bestämt sig ännu förstås inte kommer att överväga att lägga sin röst på ett parti som inte ens har en chans att hänga sig kvar i riksdagen då det vore en bortkastad röst. Om L bara hade gått upp en halv procentenhet istället för ner så hade läget varit annorlunda. Då hade man kunnat vädja till väljarna på ett annat sätt och kanske fått lite taktikröster för att behålla partiet i riksdagen. Men ett parti som ligger på 2,5% är alltför riskfyllt att rösta på.
Tydligt med denna undersökning är också att Liberalerna inte tjänat på att annonsera att man nu är beredd att ingå i en högerregering som tar stöd av Sverigedemokraterna. Partiledare Nyamko Sabuni (L) meddelade detta i våras och utöver att det splittrade partiet internt har det alltså heller inte gett effekt på väljarstödet. Liberala väljare vill helt enkelt inte rösta på ett regeringsalternativ som har med SD att göra.
Det som är riktigt anmärkningsvärt är hur verklighetsfrånvända Liberalernas ledning verkar vara inför det faktum att partiet faktiskt är i kris. När Aftonbladet frågade partisekreterare Juno Blom (L) om inte Liberalerna var oroliga sa hon att “siffrorna inte kommer ändras över en natt” och Nyamko Sabuni bedyrade till Tv4 att det må finnas missnöje med opinionen men inget missnöje med hennes ledarskap.
Mest intressant var kanske när Sabuni gästade programmet ”Morgonpasset” i Sveriges Radio P3 förra veckan. Där talade hon om att hon inte är stressad över opinionssiffrorna men menade att Liberalerna nu måste fokusera på att prata om partiets politik för att locka väljare. Lyssnarna fick skriva in frågor och en löd: ”Finns det någon fråga som Liberalerna driver som man inte något annat mer relevant parti?”
Utöver att det var en roligt (och, ur ett liberalt perspektiv, sorgligt) formulerad fråga så var det nästan häpnadsväckande att Sabuni stakande svarade: Dödshjälp. Är det frågan om dödshjälp som Liberalerna alltså ska prata mer om nu för att locka väljarna? Det låter inte riktigt som en valvinnare i den gemene väljarens öron kanske.
Det är snarare som att Liberalerna med Nyamko Sabuni i spetsen utövar dödshjälp på sitt eget parti. Det blir ju faktiskt aningen pinsamt att först göra analysen att det viktiga är att prata om partiets politik (vilket det inte är helt säkert att väljarna bryr sig om mest när SD-samarbetet finns med i beräkningen) och sedan ha svårt att exemplifiera den politiken. Det kommer bli tufft för L att klara sig nästa val, men ett parti som förlorat sin egen identitet i form av både ideologi och politiska förslag kanske inte heller hör hemma i Sveriges riksdag.