Just nu används nästan all kraft i finans- och socialdepartementen till att hantera coronakrisen.

Men det finns också annat som kräver socialminister Lena Hallengrens och finansminister Magdalena Anderssons uppmärksamhet.

I  Aftonbladet (2 mars) läser jag en synnerligen intressant och tankeväckande artikel från tre stadiga S-kommunalråd i Dalarna.

"Låt staten ta över ansvaret för försörjningsstödet (det som förr kallades för socialbidrag)", manar S-råden.

Jan Bohman, Borlänge, Lars Isacsson, Avesta, och Leif Pettersson, Ludvika, pekar på att vissa av landets kommuner får bära en mycket stor börda medan andra inte belastas särskilt hårt.

En rapport från SKR (Sveriges kommuner och regioner) visar dessutom att det är ett problem som växer snabbt.

Under 2019 ökade kommunernas kostnader för försörjningsstödet med hela 11 procent – och det är knappast en utgiftspost som kommer att minska efter coronaeländet som nu slår hårt mot många människors jobb och inkomster.

Det tränger i sin tur undan utrymmet för större investeringar i skolor och äldreomsorg i redan utsatta kommuner, samtidigt som det skapar nya orättvisor.

"Det är vanliga löntagare som drabbas när välfärden försvagas och skatterna ökar i fattigare kommuner", konstaterar S-trion från Dalarna.

Helt riktigt framhåller kommunalråden att ett statligt övertagande av försörjningsstöden skulle skapa en fin fördelningspolitisk effekt. Alla kommuner skulle få en ekonomisk lättnad. Men den skulle bli störst i de kommuner som har allra störst problem.

Vidare skulle det frigöra arbetstid hos kommunernas socialsekreterare. Istället för att administrera bidragsutbetalningar skulle de kunna ägna sig mer åt att hjälpa människor bort från utanförskap och sociala problem.

Noterbart är dessutom att det redan är staten som bestämmer nivån på socialbidragen och regelverket.

Därför är det inte heller orimligt att det också är statsbudgeten som bär kostnaden för försörjningsstödet. 

Det är ingen nackdel om det politiska ansvaret och pengapåsen hänger samman. Då slipper vi det ständiga Svarte Petter-spelet mellan stat och kommuner om ansvarsbördan.

Bohman, Isacsson och Pettersson har väckt ett förslag som på allvar borde intressera en S-ledd regering.

Ett statligt övertagande av försörjningsstödet skulle vara en rättvisereform i ordet bästa bemärkelse.

Det borde bli en högprioriterad fråga när statsråden så småningom får tid att ägna sig åt annat än covid-19.