Den fackliga välfärdsutredaren Kjell Rautio, som har sina rötter i byn Vittangi i Kiruna kommun, är väl bekant för de trogna NSD-läsarna. Han medverkar regelbundet som krönikör på NSD:s ledarsida sedan 20 år tillbaka.
Det är texter som ofta handlar om socialförsäkringarna i allmänhet och sjukförsäkringen i synnerhet.
Nu har Rautio även samlat alla sina tankar och synpunkter i en bok med titeln "Vi är inte maskiner!" (Premiss 2024).
Det är en bok som borde bli obligatorisk läsning för alla socialdemokrater och fackligt engagerade men också andra samhällsintresserade människor.
Redan i inledningen av boken påminner Rautio om vad socialförsäkringarna betyder.
"Det kan sammanfattas av en textrad i Kiruna AIF-sången, skriven av Tony Björkenwall: Du går aldrig ensam, jag lovar att jag följer med", skriver Rautio.
Det handlar helt enkelt om insikten om att vi alla kan behöva en hjälpande hand någon gång i livet. Att vi alla kan drabbas av sjukdom, skada oss allvarligt på jobbet eller fara illa på annat sätt.
I boken dissekerar Rautio hur denna fina solidaritetstanke kommit i kläm när skattesänkningspolitiken fått dominera i Sverige under det senaste kvartsseklet.
"Skattenivåerna har systematiskt pressats nedåt ... Det blir tydligt när vi ser på det mått som kallas skattekvoten, skatternas andel av BNP. Mellan 2000 och 2022 motsvarade skattesänkningarna 7,1 procentenheter av BNP", skriver Rautio.
Enligt Rautio handlar det om ett bortfall för den offentliga ekonomin på hela 421 miljarder kr, vilket är nästan fyra gånger mer än statens alla utgifter för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Nu skryter regeringen dessutom om att skattekvoten i år kommer att krympa till sin lägsta nivå sedan 1975.
Men denna skattesänkningspolitik får också konsekvenser för socialförsäkringarna liksom för andra delar av välfärdspolitiken. Sänkt skatt på diesel, snus och plastpåsar gör inte att det blir fler lärare i skolan eller bättre sjukvård.
Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. Med en lägre skattekvot följer även en mer slimmad offentlig sektor och fler inslag av privatiserings- och marknadslösningar, vilket i sin tur bäddar för ökad ojämlikhet.
Om dessa samband finns det också mycket goda skäl för socialdemokratin och hela arbetarrörelsen att prata mer om.
På det sättet kan partiet både tydliggöra sin egen ideologi och skiljelinjen till alla skattekverulanter på högerkanten – och i Rautios bok finns massor av fakta och argument för den diskussionen.