Lägre skatter ger mindre offentlig sektor
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men det är inget som löser de akuta bekymren i kommunerna, som finns här och nu.
I en intervju 20 april i år berättade kommunalrådet Karl Petersen (S) att Luleå förlorar skatteintäkter på hela 61 miljoner kronor redan i år. Samtidigt beräknas kostnaden för försörjningsstöden öka med 10-12 miljoner i år, eftersom fler tvingas till socialen efter regeringens försämringar i a-kassan och sjukförsäkringen.
Det utlovade tillskottet från regeringen - för Luleå talades det i våras om 28 miljoner kronor 2011 - räcker inte på långa vägar för att täcka dessa underskott.
Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro och andra borgerliga debattörer anser att kommunerna kan spara mer.
Sluta satsa på kultur och fritid, lyder uppmaningen från högerkanten.
Men även sådana besparingar är allvarliga. Stängda fritidsgårdar, nedlagda badhus, slopade bidrag till idrottsföreningar, mindre pengar till kulturlivet och andra neddragningar betyder att fler barn och ungdomar kommer att sakna vettiga fritidsalternativ och hamna i dåliga miljöer.
Sverige har dessutom förutsättningar att satsa på både äldreomsorg, skolor, sjukvård, kultur och fritid.
Under mandatperioden har Anders Borg och regeringen sänkt skatterna med totalt 85 000 miljoner kronor. Med 85 000 miljoner kronor mer i statskassan hade det inte varit några problem att satsa på både skola, vård, omsorg, kultur och fritid.
Med andra ord: Dagens utveckling är inte ödesbestämd. Den är en följd av politiska val och priorieringar.
Det är fullt möjligt att välja en annan politik som prioriterar större samhällssatsningar före nya skattesänkningar.