Under torsdagen kommer regeringen att besluta om en lagrådsremiss för att utveckla systemet med korttidsarbete. Såväl S och MP som C och L står bakom förslaget.
Därmed är ett viktigt krav från fackförbundet IF Metall på väg att bli verklighet.
Efter finanskrisen 2008-2009 pekade Stefan Löfven, då ordförande för detta fackförbund, på att Sverige klarat sig betydligt sämre än Tyskland som har en väl fungerande modell för korttidsarbete, ”kurzarbeit”.
Trots att fack och arbetsgivare gjorde upp om krisavtal försvann hela 10 procent av industrijobben i Sverige mellan 2008 och 2009. Motsvarande andel förlorade jobb i Tyskland var bara cirka 2,5 procent.
Därför argumenterade Löven och hans fackliga kamrater för en ny modell för korttidsarbete i Sverige. Dels för att trygga jobben. Dels för att stärka näringslivets konkurrenskraft.
I korthet betyder korttidsarbete att anställda, istället för att sägas upp vid en djup kris, får gå ned i arbetstid. Men samtidigt får företagen statligt stöd för att kunna behålla personalen och istället satsa på kompetensutveckling.
Det innebär att industrin kan behålla arbetskraft och står bättre rustad när konjunkturen väl vänder och efterfrågan återigen börjar stiga.
Under förra mandatperioden gav därför Löfven (nu i rollen som statsminister) ett uppdrag till Anders Ferbe (en annan gammal förbundsordförande i IF Metall). Ferbe fick i uppgift att utreda en ny variant av korttidsarbete i Sverige.
I augusti 2018 kunde Ferbe presentera sitt förslag.
”Det handlar inte bara om att industrin ska kunna behålla sin personal vid djupa kriser. Utan även om att de anställda, istället för att bli arbetslösa, ska ha stärkta och uppdaterade kunskaper när krisen är över", förklarade Ferbe i en intervju.
Förslaget blev en del av Socialdemokraternas valprogram 2018 och har även fått tummen upp från arbetsgivarhåll.
Nu är det på väg att förvandlas till konkret politik. Det sker något år senare än planerat. Men bättre sent än aldrig.
Det säger även en del om betydelsen av Socialdemokraternas och Stefan Löfvens fortsatta regeringsinnehav. Tack vare Januariavtalet kan ett centralt fackligt krav nu gå hela vägen från ax till limpa.
Det är dessutom smart politik att satsa på kompetensutveckling och medverka till att människor blir kvar i arbetslivet än att de slängs ut i arbetslöshet och otrygghet vid ekonomiska kriser.
Förr eller senare kommer alltid en ekonomisk avmattning eller djupare nedgång – och då gäller det att ha strukturer på plats som upprätthåller konkurrenskraft och kompetens i Sverige.
Det gynnar oss alla, oavsett om vi representerar löntagar- eller arbetsgivarintressen.