Kommunerna måste få långsiktiga besked
Skolor, dagis och äldreboenden ska inte behöva lita till bara punktinsatser och brandkårsutryckningar.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Storleken på beloppet är i linje med vad som krävts av både den rödgröna oppositionen, SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Konjunkturinstitutet.
Men insatsen borde ha kommit betydligt tidigare - inte som valfläsk inför 2010. Problemen i kommun-Sverige har varit kända länge. Landets kommunpolitiker har länge larmat om växande underskott.
Många besparingar och uppsägningar har redan hunnit träda i kraft och blivit bister verklighet.
Redan i år drabbas barn av större klasser eller för att de inte längre har kvar sin kurator på skolan.
Regeringens utspel under måndagen innebär inte heller ett långsiktigt besked om villkoren för landets kommuner och landsting.
Det handlar om en engångssumma för valåret 2010. Men vad som ska hända 2011, 2012 och därefter är skrivet i stjärnorna.
Det är olyckligt. Skolor, dagis, äldreboenden och andra delar av den kommunala sektorn - välfärdens kärnområden - ska inte behöva lita till bara punktinsatser och brandkårsutryckningar. De måste kunna planera för mer än ett år i taget.
Bristen på långsiktighet kritiseras även av Socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros:
"Regeringen gör en tydlig prioritering: Skattesänkningar går före välfärden. Skattesänkningarna är permanenta - men tillskotten till kommunerna tillfälliga", konstaterar Östros.
Regeringen har dessutom bestämt att pengarna ska fördelas efter invånarantal i kommunerna. Det kan kanske låta schysst och rättvist. Men faktum är ju att många kommuner har större problem och möter tuffare utmaningar än andra.
Tag äldresituationen i många glesbygskommuner som exempel. Skatteintäkterna minskar som följd av utflyttning och ökad arbetslöshet, samtidigt finns en stor andel äldre som behöver färdtjänst, hemtjänst och äldreboenden. Det är en ekvation som inte går ihop och leder till växande underskott i många små landsortskommuner.
SCB räknar med att 40 procent av befolkningen i Pajala kommer att vara 80 år eller äldre år 2025. För Överkalix är samma siffra 32 procent.
Det betyder också att sådana kommuner har större behov av ökade statsbidrag än exempelvis Danderyd, Lidingö, Täby och andra kommuner med god ekonomi.
Eller tag arbetslösheten och socialbidragskostnaderna som rakar i höjden i vissa kommuner. En del kommuner drabbas helt enkelt hårdare än andra.
Därför går det inte att fördela kommunpengarna bara efter befolkningsstorlek. Det gäller också att ta hänsyn till faktorer som glesbygd, andelen äldre, låginkomsttagare, arbetslösa och socialbidragstagare.