Kommunal laddar för lönekampen

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal Norrbotten, laddar med argument inför lönerörelsen 2010.

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal Norrbotten, laddar med argument inför lönerörelsen 2010.

Foto: Bengt-Åke Persson

Ledare2009-10-16 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Avtalsrörelsen 2010 blir något extra. Huvuddelen av svensk arbetsmarknad berörs. Löner och villkor för omkring 3,5 miljoner arbetare och tjänstemän ska förhandlas fram.
En av de största frågorna blir avtalet för landets kommunalarbetare.
Avtalet omfattar 400 000 kommun- och landstinganställda i Sverige - därav 14 000 offentliganställda i Norrbotten.

Jag har träffat Tobias Baudin, ordförande för Kommunal Norrbotten, för att känna honom på pulsen inför den stundande lönerörelsen. Han och Kommunal är i full gång med att formulera kraven inför avtalsrörelsen.
"8 oktober hade vi en regional avtalskonferens i Överkalix. Där gick vi igenom de 2130 avtalsmotioner som medlemmarna skrivit och gjorde en prioritering av vilka frågor som vi tycker är viktigast i Norrbotten. Kraven skickas sedan vidare till Kommunals förbundsstyrelse", berättar Baudin.
Kommunals förbundsledning - där Baudin ingår - gör därefter en samlad bedömning.
18 december fastställs en lista med krav, som därefter överlämnas till arbetsgivarsidan, det vill säga SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Baudin framhåller att Kommunal varit framgångsrikt i lönekampen. Det fackliga arbetet ger resultat. Förbundets medlemmar har upplevt 16 år av reallöneökningar..
"Det senaste avtalet gav 14,3 procent i nominellt lönelyft 2007-2009 och åtta procent i reallöneökning. I snitt handlar det om 842 kronor per medlem och år", säger han. "Jämställdhetspotten gjorde också att klyftan mellan manliga och kvinnliga kollektivavtalsområden minskade något."

Kommunalarnas prioriteringar ser ut på ungefär sätt som tidigare. Medlemmarna lyfter bland annat fram krav på jämställda löner, fler heltidstjänster, ett stopp för missbruket av visstids- och korttidsanställningar.
Men det finns även nya frågor som vuxit i betydelse på senare år. 530 av kommunalarnas avtalsmotioner handlar om problemet med delade turer.
"Vi kan se hur det växer överallt, i andra delar av landet, liksom i Norrbotten", berättar Tobias Baudin.

Baudin berättar om ett exempel, en medlem i Pajala. Hon har arbetstid kl 8-12, därefter får hon sitta och vänta i fyra timmar utan lön, innan hon har arbetstid på nytt igen kl 16-20.
"Hon bor så långt från samhället att det inte är någon mening med att åka hem mellan arbetspassen. I praktiken har hon en tid på arbetet som sträcker sig från 8-20, men hon har bara lön för åtta timmar, trots att hon är uppknuten från morgon till kväll. Det är helt orimliga arbetsvillkor", säger han.
Kommunal vill ha en avtalsreglering av de delade turerna.
"Ska vi ha den typen av system så måste det kosta betydligt mer för arbetsgivarna", säger han.
SKL har anledning att lyssna. Vi vet att det finns en växande skara av äldre, som behöver vård och omsorg. Men ska Sverige klara personalförsörjningen inom vård och omsorg så måste arbets- och lönevillkoren upp på en bättre nivå.
Det blir svårt att locka ungdomar till lågavlönade jobb med delade turer och osäkra anställningsformer.

Det går inte att klara allt under en enda lönerörelse - i synnerhet inte när de flesta kommuner och landsting brottas med stora ekonomiska problem. Men det gäller att successivt, steg för steg, förbättra löner och andra arbetsvillkor för de offentlig anställda.
Vård och omsorg kommer inte att upplevas som framtidsyrken, om kommunalarna halkar efter.

Att prioritera bra kvalitet och vettiga arbetsvillkor i äldreomsorgen känns dessutom som en betydligt mer angelägen framtidsuppgift än att göda den svenska medelklassen med stora skattesänkningar, som vissa politiker verkar se som sin absolut främsta uppgift inför 2010, som inte bara är nytt avtalsår, utan också valår.
Att garantera en fungerande omsorg för gamla, sjuka och handikappade är rimligen viktigare än att sänka skatten ännu mer för de som har jobb och höga inkomster.