Klokt förslag från MP

Friårsvikariat är en bättre åtgärd än regeringens fas 3-jobb.

VÄSTERÅS 2010-11-27 

Miljöpartiets Gustav Fridolin deltog i en debatt på partiets kommun- och landstingsdagar i Västerås på lördagen. 

Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX / Kod 10060

VÄSTERÅS 2010-11-27 Miljöpartiets Gustav Fridolin deltog i en debatt på partiets kommun- och landstingsdagar i Västerås på lördagen. Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX / Kod 10060

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Ledare2011-02-08 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Direkt efter regeringsskiftet 2006 beslutade den borgerliga regeringen att skrota möjligheten till friår. Regeringen tyckte det var en dyr och ineffektiv åtgärd.

Inför valet 2010 blev friåret heller ingen stor fråga. Både höger- och vänsterdebattörer beskrev det som ett grönt hugskott.

Men friåret förtjänar ett bättre öde i debatten. De utvärderingar som gjordes av friåret var faktiskt till övervägande del positiva.

Arbetsmarknadsverkets utvärdering visade att 60 procent av dem som hade ett friårsvikariat fick jobb och inte längre stod kvar i arbetsförmedlingens register tre månader efter avslutat vikariat. Ytterligare 20 procent fick antingen ett deltidsjobb eller annan tillfällig anställning.

Det är ett bra resultat jämfört med många andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Arbetsmarknadsverkets granskning visade även att friårsvikariaten gick främst till långtidsarbetslösa.

I genomsnitt hade den som fick friårsvikariat varit arbetslös 1,5 år.

40 procent av vikariaten gick till grupper med extra stora svårigheter på arbetsmarknaden - bland annat invandrare och arbetshandikappade.

En annan rapport från det nu nedlagda Arbetslivsinstitutet talade om ökad livskvalitet för friårstagarna, ökad rörlighet på arbetsmarknaden och förbättrad situation för friårsvikarierna.

Med andra ord: Friåret och friårsvikariaten var en lyckad reform för alla.

Den arbetslöse fick in en fot i arbetslivet och möjligheter att skaffa sig yrkeserfarenhet, meriter och kontakter.

Den anställde, som tog ut friåret (eller kortare ledighet), fick chansen att göra något som man drömt om men inte haft chansen att göra tidigare.

Även för samhällsekonomin fanns positiva effekter. Arbetslöshetsunderstödet används på ett mer aktivt, tillväxtinriktat, sätt.

Friårsvikariaten gjorde att människor kom ut i arbetslivet till en mer aktiv tillvaro i stället för att bara gå hemma och leva på a-kassan.

Likaså var det bra att arbetstagare som kände sig trötta och slitna fick chansen att testa något annat under en period. På sikt kan det leda till lägre ohälsotal.

Därför borde friåret få en ny chans.

Friåret och friårsvikariaten var en osedvanligt populär och framgångsrik arbetsmarknadsåtgärd.

Friårsmodellen är definitivt att föredra framför dagens förnedrande fas 3-jobb.