Klart besked från Östros
Socialdemokraterna vill minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
"Vad har hänt med centern, som förr var ett parti som värnade pensionärernas intressen? Nu lägger ni aktivt ett förslag som ökar klyftan mellan den skatt som en pensionär betalar och den en löntagare betalar. Jag får ingen förklaring till detta", sa Östros.
Östros gav ett tydligt besked om att socialdemokraterna kommer att verka för en förändring.
"Vi socialdemokrater vill att det ska löna sig att arbeta, men vi vill också att det ska löna sig att ha arbetat ett långt och strävsamt liv. Vi kommer därför i vårt budgetalternativ att lägga fram förslag som minskar klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare", sa Östros.
Det är välkommet klarspråk. PRO och andra pensionärsorganisationer har länge krävt ett stopp för åldersdiskrimineringen i skattepolitiken. De har med rätta påpekat att pensioner ska betraktas som uppskjuten lön och beskattas på samma sätt som vanliga arbetsinkomster. Men pensionärerna har fått kalla handen av Anders Borg och den borgerliga regeringen.
Nu vet vi dock att det kommer att bli en annan tingens ordning om det blir ett regeringsskifte. Östros och socialdemokraterna har gjort en konkret och tydlig utfästelse till pensionärerna.
Det gör det lättare för väljarna att jämföra och värdera de två regeringsalternativen i valrörelsen 2010. Skiljelinjerna klarnar.
I riksdagsdebatten upprepade finansminister Anders Borg (M) sitt gamla mantra om att jobbskatteavdraget skapar nya jobb. Men det är argument som har svagt stöd i verkligheten och av fakta. Tvärtom upplever vi ju nu hur arbetslösheten ökar kraftigt, trots steg 1, steg 2 och steg 3 i jobbskatteavdraget.
För första gången på mycket länge har vi högre arbetslöshet i Sverige än i Finland.
Under rubriken "Jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen" i Borgs budget hävdas att skattesänkningen leder till 80 000 jobb. Det är en siffra som kan diskuteras och ifrågasättas. Men låt oss för enkelhetens skull säga att regeringens beräkning är riktig. I så fall är fråga om väldigt dyra jobb som har skapats.
Kostnaden för jobbskatteavdraget är ungefär 71 miljarder kronor för statskassan. Om jobbskatteavdraget har skapat 80 000, som regeringen påstår, innebär det att varje enskilt jobb kostar nästan 900 000 kronor per år. Snacka om kostsam sysselsättningspolitik!
Det går att skapa betydligt fler jobb med effektivare metoder och till lägre kostnader. Ponera att regeringen i stället höjer statsbidragen till kommuner och landsting - och öronmärker pengarna för att skapa fler jobb i skola och omsorg.
I så fall räcker det med 40 miljarder kronor för skapa 80 000
nya jobb (om vi räknar med att varje offentliganställd kostar ungefär en halv miljon kronor med löner och sociala avgifter).
En sådan politik hade garanterat skapat nya jobb, samtidigt som den inneburit ökad kvalitet i skolor, äldreomsorg, sjukvård och andra viktiga offentliga verksamheter.
I mina ögon hade det varit en betydligt vettigare och mer motiverade insats än att, som regeringen nu gör, göda medelklassen med skattesänkningar inför valåret 2010.