Den största enskilda reformen i Anders Borgs budget för 2013 är minskningen av bolagsskatten.
För 16 miljarder kronor sänks skatten på bolagsvinster från 26,3 procent till 22.
Inget fel i att värna svenska företags konkurrenskraft. Basen för jobb och ökade inkomster är ett starkt näringsliv. Starka företag ger tryggare och bättre avlönade jobb.
Frågan är bara: Är sänkt bolagsskatt verkligen det bästa sättet att stärka jobben i Sverige?
Ett av motiven för att sänka bolagsskatten är att "alla andra" gör det. Sverige skulle riskera att hamna på efterkälken om vi inte hänger på.
Men Sverige ligger inte alls dåligt till jämfört med andra länder. Norge, Tyskland och USA har alla högre bolagsskatt än vi, ändå tycks de klara sig hyggligt.
Något akut behov finns alltså inte.
Man kan ju också undra över vad som händer om alla länder i EU skulle sänka sin bolagsskatt lika mycket. Hur påverkas då konkurrenskraften?
Ja, inte alls. Det innebär endast att en del av finansieringen av välfärd och andra gemensamma åtaganden i samtliga länder flyttas från företagen till övriga skattebetalare.
Den lägre bolagsskatten kan stimulera till investeringar. Men den kan lika gärna gå till högre utdelningen till aktieägarna eller till ökade löner. Effekten på konkurrenskraft och jobb är med andra ord högst osäker.
Framför allt påverkas inte direkt alla de tunga faktorer som långsiktigt bestämmer konkurrenskraften, t ex kompetensutveckling, forskning och utveckling, innovationsstöd, exportstöd, offentlig spetsteknikupphandling o s v.
Fredrik Reinfeldt har sagt att han tror den sänkta bolagsskatten ger sysselsättningseffekter i företagen Några beräkningar har dock inte offentliggjorts.
Och det är inget att förvåna sig över. Kopplingen mellan sänkt bolagsskatt och fler jobb är tämligen diffus.
Anders Borg påstod själv i en riksdagsdebatt nyligen att den tydligaste effekten skulle vara stigande reallöner. Om det också gav sysselsättning var mer osäkert.
De flesta småföretagare håller med honom. De ser att sänkt bolagsskatt främst gynnar storföretag.
Räknat på 2010 års resultat skulle sänkt bolagsskatt t ex givit de svenska storbankerna 1,8 miljarder kronor extra i kassan. Är det ett sådant företagsstöd vi vill ha?
Med alla dessa frågetecken, hur kan regeringen på så lösa boliner skicka iväg så många miljarder ur statskassan?
Och vad ska man säga om Socialdemokraternas hållning? Halva sänkningen accepteras, men man antyder också - utan närmare analys - att bolagsskatten kan sänkas ytterligare om reformutrymme uppstår.
Socialdemokraterna borde inte reservationslöst ställa upp på den här kapplöpningen mot botten. Bolagsskatten borde överhuvudtaget inte vara ett konkurrensmedel inom EU.
Det finns en mängd andra angelägna satsningar att göra för att se till att Sverige även framöver är ett bra produktionsland.