Jobbavdraget fixar inte arbetslösheten
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det räcker med att läsa arbetsmarknadsstatistiken för att se att jobbskatteavdraget inte skapar fler jobb, som regeringen sa att det skulle göra.
Arbetslösheten ökar från juli till augusti, enligt Arbetsförmedlingen, samtidigt som antalet lediga jobb blir färre och varslen fördubblas jämfört med för ett år sedan.
Svenskt Näringsliv, som står den borgerliga regeringen nära, pekar i sina prognoser på att arbetslösheten kommer att stiga från 6,2 procent i år till 7,0 procent nästa år. Två år med jobbskatteavdraget har varit två år med ökad arbetslöshet.
Särskilt tufft är det för ungdomar. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste siffror var 109 300 ungdomar i åldrarna 16-24 år arbetslösa i juli.
I samma månad två år tidigare - under den socialdemokratiska regeringen - var motsvarande siffra 94 800 personer.
Jobbskatteavdraget har hittills kostat statskassan 50 miljarder kronor. Ytterligare 15 miljarder kronor är på gång i höstbudgeten.
Tänk vilken nytta de pengarna kunde ha gjort om de i stället använts för vård, skola och omsorg.
Det är ju inga felräkningsbelopp för den offentliga ekonomin. Borgarnas skattesänkningar motsvarar ungefär 130 000 anställda på dagis, äldreboenden eller skolor.
Annorlunda uttryckt: Det hade varit klokare att använda pengarna för ordentliga satsningar på den offentliga sektorn. Det hade givit en större sysselsättningseffekt, samtidigt som det höjt kvaliteten på välfärdspolitiken.
Jobbskatteavdragets effekt på jobben är däremot - milt uttryckt - osäkra.
Det enda säkra man kan säga är att vissa har fått mer pengar i plånboken, men för funktionshindrade, långtidssjuka, långtidsarbetslösa och andra som har det tufft på arbetsmarknaden har det inte blivit något lyft.