Jämställdheten på export
Svensk jämställdhetspolitik kan bilda modell för andra europeiska länder.
Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnor, och EU-kandidaten Susanne Andersson, Kalix, uppmanar alla att rösta i valet till Europaparlamentet. Valdagen är söndag 7 juni, men det är möjligt att förtidsrösta redan nu.
Foto: Bengt-Åke Persson
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Det skriver Susanne Andersson, Kalix, 22:a namn på socialdemokraternas valsedel till Europaparlamentet, i sin blogg.
Det ligger mycket i det. Sverige har en radikal jämställdhetspolitik jämfört med de flesta andra EU-länder. Det märks inte minst i de politiska församlingarna.
"Varannan-damernas" är en självklar princip för nästan alla politiska partier i Sverige. I andra europeiska länder är politiken betydligt mer förgubbad.
Därför kan Sverige spela en roll som modell och inspirationskälla.för andra. Om Sverige kan ha 48 procent kvinnor i riksdagen borde det vara möjligt även i andra länder.
Det går dessutom att nå resultat snabbt. Det var inte länge sedan situationen i Sverige var radikalt annorlunda.
l Olof Palme brukar beskrivas som en jämställdhetens riddare, men hans första regering 1969 innehöll faktiskt bara två kvinnor: Camilla Odnhoff och Alva Myrdal.
l Det blev inte mycket bättre efter valsegern 1982. I Palmes regering 1982 fanns blott fyra kvinnor: Anita Gradin, Gertrud Sigurdsen, Lena Hjelm-Wallén och Birgitta Dahl. 15 av 19 statsråd var män ...
l Efter valet 1988 var bara 31 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Det fanns bara sex kvinnliga statsråd i dåvarande statsministern Ingvar Carlssons regering.
Men under 1990-talet skedde en revolution. Då blev varannan-damernas ett begrepp i alla S-sammanhang.
En del muttrade åt nyordningen, men i dag är det nästan en självklarhet att det ska vara varannan man, varannan kvinna, på partiets valsedlar till riksdag, kommun och landsting.
Andra partier har dessutom tagit intryck och tagit efter.
Vid partikongressen i Västerås 2001 tog socialdemokraterna även det historiska beslutet att partiet ska vara ett feministiskt parti.
Åtgärder mot enbart klass-
orättvisor räcker inte för verklig jämlikhet, skriver socialdemokraterna i sitt partiprogram.
"Det kräver kamp också mot andra ojämlikhetsmönster. En sådan tydlig struktur är det som kallas genursordningen, den systematiska över- och underordningen mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för män och kvinnor. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, den genomsnittliga inkomsten lägre och ansvaret för hem och barn större. Denna ordning begränsar kvinnors livsval och utvecklingsmöjligheter, men den låser också männen i rollförväntningar som kringskär deras personliga utvecklingsmöjligheter."
Fortfarande finns herrar i arbetarrörelsen som skruvar besvärat på sig när det blir tal om feminism. Men det som har skett under de senaste tjugo åren är ändå en enorm förändring.
Man kan tycka att jämställdheten utvecklas för långsamt, men det har faktiskt skett massor sedan Karin Kock tog klivet in i S-regeringen 1947 och blev Sveriges första kvinnliga statsråd.
Svensk jämställdhetspolitik är - trots sina brister - på många sätt en förebild för övriga Europa.