De första antagningsbeskeden till gymnasiet har kommit. I våras gick nästan 18 000 unga ut nian utan behörighet att läsa vidare till gymnasiet. Det är fler än Gällivares hela befolkning.
Det är helt oacceptabelt.
Hur är det ens möjligt att barn kan gå genom hela grundskolan utan att få grundläggande kunskaper för att ta sig vidare? Det är inget annat än ett enormt misslyckande från vuxenvärlden.
I Kiruna och Gällivare är introduktionsprogrammet, alltså där man på gymnasiet läser upp sina betyg från grundskolan, det största.
Haparanda toppade förra året hela landets statistik över elever utan betyg nog att söka sig vidare till gymnasiet.
Våra unga får inte tillräckliga kunskaper i skolan helt enkelt. Men de är sämre än andra.
Tvärtom brukar barn som inte får nog med utmaningar i skolan vara skickliga på att hitta på annat. Det kan vara bus, men inte sällan är de också fenor på att mecka med EPA, göra musik, bygga avancerade datorprogram, skapa sociala relationer, skickliga fotbollsspelare eller annat som också är viktigt och lärande.
Barn och unga vill lära sig. Om skolan inte kan stimulera det så hittar de andra vägar att mätta sin hunger och nyfikenhet. Men utan betyg förlorar de möjligheten att ta sig vidare och välja en annan väg när de blir äldre.
Gymnasiet är idag i princip nödvändigt för att över huvud taget få ett jobb. På arbetsmarknaden betraktas det som en del av den grundläggande skolgången.
Kanske är det dags att fullfölja den tanken och förlänga grundskolan med tre år – göra gymnasiet obligatoriskt.
”Men ska du straffa de stackars ungdomarna än mer?” tänker kanske någon. Nej, en sådan reform kräver stora förändringar, inte minst av grundskolan.
Jag känner en femtonåring som slutade nian i våras utan behörigheter och som nu ska börja på introduktionsprogrammet.
Han är någon form av ledare i online-spel. Jag är en tant, så jag förstår inte riktigt vad jag gör men han lägger upp strategier, räknar ut bakhåll, pratar engelska i lurarna, plockar fram varje spelares bästa förmågor och lotsar en hel armé till seger.
Han är smart, men skolsystemet har inte lyckats ta vara på hans kompetens och boxa in den i betygssystemet. Inte heller locka honom till att vidga sina vyer och söka annan kunskap.
Om det är något som är ett straff så är det att stämpla ut honom och 18 000 andra unga som odugliga.
Jag menar inte att online-spel ska vara ett ämne, bara att varje barn har förmågor. Om skolan inte byggde så mycket på att mäta, bedöma och döma barn, så skulle fler förmågorna kunna tas tillvara.
Genom kreativt lärande och mindre betygshets skulle fler unga må bra i skolan och där med lära sig mer. Om man dessutom inkluderar gymnasiet i den obligatoriska skolan så hamnar inte det livsavgörande valet precis där puberteten är som mest plågsam och skoltröttheten slår in allra hårdast.
Det är en vinst för de unga, men också för samhället som stort. Om vi slutar lämna unga människor i sticket så kommer vi ha fler vuxna som vill och kan delta i bygget av det här landet.
Kiruna och Gällivare toppar listan över lägst arbetslöshet i landet. Det behövs fler som jobbar där. Vi behöver våra ungdomars engagemang och arbetskraft och då måste vi ge dem de bästa förutsättningarna för att få bli vuxna.
Målet kan inte vara något mindre än att alla, var enda unge, ska få den bästa starten och kunna gå ut i vuxenlivet med fullgoda kunskaper för att klara sig på arbetsmarknaden och i livet. Inte med ett knäckt självförtroende och en stämpel i pannan.