"Det klokaste för facket vore att strunta i partipolitiken", säger statsvetaren Simon Matti i NSD 11 januari.
Det står honom naturligtvis fritt att tycka. Men det är upp till medlemmarna i varje enskilt fackförbund att bestämma vilken politisk väg det ska välja. Många väljer också att ta klar och tydlig ställning i regeringsfrågan.
Handels, som kongressade i förra veckan och representerar ungefär 160 000 medlemmar, är till exempel glasklart i sitt ställningstagande för en S-ledd regering. Förbundets ordförande Linda Palmetzhofer konstaterar att det är stor skillnad på S-regeringens och högerpartiernas politik.
"Jämför den politik vi haft under denna kris – där regeringen infört korttidspermitteringar, högre a-kassa och bättre sjukförsäkring – med den politik som M-regeringen hade under finanskrisen", säger hon.
En annan stark röst är Marie Nilsson, IF Metalls förbundsordförande, som konstaterar att förbundet fått igenom en rad hjärtefrågor tack vare Socialdemokraternas regeringsinnehav. Ett exempel är det nya omställningsstudiestödet.
"Det kommer att gynna alla löntagare på den svenska arbetsmarknaden – och är särskilt viktigt för Sveriges industriarbetare", skrev Marie Nilsson i NSD 2 november 2021.
Det är dessutom inte konstigt eller ologiskt att fackförbund tar ställning. Ingen kommer undan politiken.
Politiska beslut om tandvården, sjukvården, förskolan, föräldraförsäkringen, A-kassan, pensionerna, arbetsmarknadspolitiken, arbetsmiljölagstiftningen och en massa annat påverkar livet för industriarbetare, butiksanställda, busschaufförer, undersköterskor och andra löntagare.
Därför är det inte anmärkningsvärt eller uppseendeväckande att facket har synpunkter på vem eller vilka som styr.
Det är naturligtvis fritt för varje medlem att verka för att förändra sitt förbunds stadgar och inriktning, oavsett om hen är sverigedemokrat, vänsterpartist eller helt opolitisk.
Susanna Gideonsson, Linda Palmetzhofer, Marie Nilsson och andra fackliga företrädare har inte uppfunnit samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna på egen hand. Det bottnar i demokratiskt fattade kongressbeslut. (I år kongressar till exempel LO-förbunden Byggnads 19-22/5, Kommunal 31/5-3/6, Transport 26-30/8, Pappers 22-25/11 och IF Metall 28/11-2/12.)
Dessa beslut är också fullt möjliga att förändra om tillräckligt många har en annan uppfattning. Men det sker i så fall genom en demokratisk process och nya beslut i respektive facklig organisation.
Det avgörs inte av tycke och smak hos statsvetare eller ledarskribenter.