Det fanns ungefär 300 ackrediterade journalister på S-kongressen i Stockholm. Många var nyfikna på nya partiordföranden Håkan Juholt.
Men när nya partisekreteraren Carin Jämtin talade under söndagsförmiddagen var det glest med folk på pressläktaren.
Jämtins tal hade inte av samma agitatoriska tyngd som Juholts brandtal under lördagen, men det innehöll massor av substans och klokskap.
Jämtins viktigaste budskap handlade om partiets människosyn.
"Jag ser inte socialdemokratin som en specifik ekonomisk modell eller ett knippe stadgar. För mig är socialdemokrati en moralisk kompass, eller om man så vill en uppsättning värderingar", sa Jämtin.
Hon underströk att det handlar om alla människors lika värde, rättigheter, ansvar och om respekt mot varandra, om solidaritet med varandra.
"Om man ser socialdemokratin på det sättet, då måste det rimligtvis också gälla vårt eget parti", sa Jämtin.
Ingen som lyssnade till Jämtin kunde missa det underliggande budskapet. Det handlade om partiledardiskussionen månaderna innan partikongressen.
Uppenbarligen finns ett antal socialdemokrater som gillar att tala illa om andra socialdemokrater, som sprider rykten via kvällstidningar och som ser skitsnacket och smutskastningen som metoder för att flytta fram sina egna positioner.
Tag bara Aftonbladets löpsedel om att Göran Persson ringde runt och hotade S-distrikten.
Den var inget påhitt av journalisterna Lena Mellin eller Anette Holmqvist. Någon självutnämnd spinndoktor, som ville sänka Thomas Östros, försåg tidningen med en passande nyhetsvinkling.
Därför har somliga partivänner anledning att fundera över sitt förhållningssätt till politiken.
"Vi måste agera mot varandra som vi själva vi vill bemötta. Vi måste låta våra värderingar genomsyra vårt sätt att möta varandra i partiet, med respekt, omtanke och värme. Vi måste prata med varandra istället för om varandra", framhöll Jämtin.
Bra talat! Förfallet i SSU under 1990-talet är avskräckande.
Ungdomsförbundet delade upp sig i höger- och vänsterdistrikt och bankade varandra i skallen med dåliga argument och småaktiga personangrepp.
En del av dessa krafter har även varit aktiva i dagens partiledardiskussion.
Både Veronica Palm och Mikael Damberg har fått utstå hårda attacker från sina gamla motståndare från SSU-tiden.
1990-talets strider var förödande för SSU. Många goda krafter skrämdes bort från politiken, vilket inte är konstigt.
Vem - mer än udda typer och hårdhudade karriärister - är beredd att ägna ungdomstiden och fritiden åt bittra och destruktiva falangstrider?
Därför är det bra att Jämtin, Mona Sahlin, Göran Persson och andra nu säger stopp och belägg.
Svenska folket kommer inte att rösta på ett parti med medlemmar som talar om solidaritet och omtanke men samtidigt tar heder och ära av andra sossar.
"Vi kommer inte att bli bedömda utifrån vad som hänt under den här helgen, utan utifrån vad vi gör i vardagen", framhöll Carin Jämtin helt riktigt.
Självfallet ska Socialdemokraterna ha en levande diskussion om politik, ledarskap och organisation.
Men det är en sak att tala väl om egna egna kandidater, något helt att baktala andra och andras kandidater.
Eller som Mona Sahlin har sagt vid något tillfälle: "Processen är något som ska förknippas med Kafka, inte med partiet."