I pestens fotspår

Vi borde vara klokare än medeltidens människor.

Digerdöden minskade Europas befolkning med en tredjedel. Döden märktes också i konsten. Här i ett verk av Hans Holbein 1491.

Digerdöden minskade Europas befolkning med en tredjedel. Döden märktes också i konsten. Här i ett verk av Hans Holbein 1491.

Foto: Chronicle Nuremberg/TT

Ledare2020-04-08 04:09
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I kulturredaktörens stora hög med recensionsexemplar hittar jag historikern Dick Harrisons nya bok "Sveriges medeltid" (Historisk media 2020).

Med intresse läser jag kapitlet om digerdöden. Enligt Harrison förefaller epidemin ha börjat i Kina på 1330-talet. Sedan vandrade den vidare västerut med karavanrutterna. 

1347 hade den nått handelsstaden Kaffa på Krim. Sedan spreds den snabbt vidare med handelsskeppen till Europa. Sverige  drabbades1350.

Socialt, politiskt och ekonomiskt var konsekvenserna enorma.  

På 1340-talet hade en Sverige en befolkning på mellan 750 000 och 780 000 invånare. Mellan 250 000 och 390 000 dog under pesten.

Det tog hela tre sekel innan Sverige återhämtade sig befolkningsmässigt! 

Så illa kommer det inte att gå den här gången. Vetenskap, sjukvård, mediciner, vaccin och hygien har tagit stora kliv framåt sedan 1300-talet. Men i vissa avseenden förblir mänskligheten sorgligt underutvecklad.

Tag bara spridningen av desinformation, "fake news" och jakten på syndabockar.

På medeltiden spreds rykten i Europa om att det var judarna som låg bakom epidemin. I ett brev från rådmännen på Gotland anklagades judar för att ligga bakom pesten genom att ha förgiftat brunnarna.

"En intressant upplysning eftersom vi saknar belägg för att judar levde i Sverige under medeltiden", skriver Harrison.

Under coronakrisen återupprepas mönstret med spridning av myter och fördomar.

I Aftonbladet 24 mars ger försvarsminister Peter Hultqvist flera exempel på hur både högerextrema sajter och utländska intressen utnyttjar krisen för att spela på människors rädsla och oro. 

En liknande bild ges av de säkerhetspolitiska debattörerna Patrik Oksanen och Henrik Sundbom i rapporten "Informationspandemin – desinformation i skuggan av cornonakrisen" (tankesmedjan Frivärld 2020)

Auktoritära krafter använder tillfället för att framställa det demokratiska Sverige som ett konstigt och udda land.

Det är en situation som ställer höga krav på politiker, medier, myndigheter men också på oss som enskilda medborgare och mediekonsumenter. 

Vi får inte vara naiva och okritiska när vi följer flödena och delar inlägg på Facebook, Twitter och andra sociala medier.

Ett gott råd är att hålla sig till pålitliga nyhetskällor, vara noga med fakta och tänka källkritiskt.

Vi borde vara klokare än medeltidens människor och inte låta oss luras av de charlataner som nu gör allt vad de kan för att sprida sina så kallade "sanningar".