Humanitär katastrof

De militanta krafterna får vatten på sin kvarn när bilderna på döda och svårt skadade palestinska barn visas i teve.

Kriget på Gazaremsan (ett område som är bara en sjättedel av Ölands yta) drabbar urskillningslöst.

Kriget på Gazaremsan (ett område som är bara en sjättedel av Ölands yta) drabbar urskillningslöst.

Foto: Ariel Schalit

Ledare2009-01-08 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I ett land som inte upplevt krig på 200 år är det svårt att föreställa sig det som nu utspelas på Gazaremsan i Mellanöstern. Men låt oss i alla fall göra ett försök. För den som tittar snabbt på en karta ser Gazaremsan ut ungefär som Öland, som är ett känt resmål för många svenskar.
Skillnaden är att Gazaremsan bara är en sjättedel av Ölands yta. Öland uppgår till 1342 kvadratkilometer. Gazaremsan uppgår till endast 363 kvadratkilometer.
På denna lilla landremsa bor det hela 1,5 miljoner invånare. På finns Öland bara 24 000 invånare.
Det bor i genomsnitt mer än 4000 människor på varje kvadratkilometer på Gazaremsan.

Det är siffror som säger att allt tal om "kirurgisk precision i angreppen mot Hamas" bara är propaganda från den israeliska militären. Det är ofrånkomligt att civilbefolkningen drabbas, när det pågår ett fullskaligt krig på detta begränsade geografiska område.
Avståndet mellan norra och södra Gaza är inte längre än mellan Piteå och Luleå. Flygbombningar och tungt artilleri på denna lilla yta drabbar därför inte bara några enskilda terrorister, utan alla människor urskillningslöst.
Enligt Internationella Röda Korset uppgick den palestinska dödssiffran till 600 personer under tisdagen. Ungefär en fjärdedel av dödsoffren är civila. Bakom varje siffra finns en människa med släkt och vänner.

Röda Korset talar om en humanitär katastrof. Mat, medicin och vatten är på väg att ta slut. Den ömtåliga infrastrukturen i ett redan fattigt land är på väg att slås sönder. Vägar och elektricitet fungerar inte längre.
Människor kan inte gå utanför sina egna hus utan att drabbas av krigets vanvett. Även de som inte har något som helst samröre med Hamas drabbas när bomberna faller.

Givetvis har Israel rätt att försvara sitt territorium och jaga terrorister. Men dagens militära våld står inte i proportion till de kränkningar som Israel utsatts för. Rätten att försvara sig innebär ingen rätt att döda vanliga civila palestinier - därav många barn - eller att slå sönder ett helt lands infrastruktur.
Ingen ska heller tro att dagens dödande skapar långsiktig fred och säkerhet för Israel. De militanta krafterna får vatten på sin kvarn när bilderna på döda och svårt skadade palestinska barn visas i teve. Hatet och motsättningarna växer ytterligare.

Tusentals fattiga och frustrerade människor samlas i nya flyktingläger. Få av dem har förståelse för att de blivit jagade från hus och hem eller för att deras anhöriga blivit dödade av israeliska soldater. Lägren blir nya effektiva drivhus för Hamas, Hizbollah och andra militanta rörelser.
Dagens upptrappning är med andra ord djupt olyckligt. Våldet och dödandet föder bara mer våld, krig och död.
Mellanöstern måste tillbaka till dialog, samtal och diplomati. På sikt är det den enda hållbara vägen för att skapa fred och trygghet för både israeler och palestinier.