Borgerligt effektsökeri

Den vore sorgligt om den här typen av simpla politiska trix belönas av väljarna nästa år.

Kristina Axén Olin (M) går till hård attack mot utbildningsminister Anna Ekström (S).

Kristina Axén Olin (M) går till hård attack mot utbildningsminister Anna Ekström (S).

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2021-05-18 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Herrejisses vad högerpartierna larmar och gör sig till. Just nu är det utbildningsministern Anna Ekström (S) som hamnat i skottgluggen och utsätts för en massiv kampanj från högerhåll.

Moderaterna snackar om att hon "mörkat för att försköna kunskapsresultaten i skolan" och Kristdemokraterna drar till med att det är "en praktskandal".

Man får hoppas att väljarna är tillräckligt kloka för att genomskåda detta politiska effektsökeri av sämsta sort.

Vad det handlar om är Pisa-undersökningen 2018, en internationell kunskapsundersökning som blev offentlig 2019. Den svenska delen genomfördes av Skolverket på ett antal skolor runtom i Sverige.

Redan när Pisa-resultaten blev kända 2019 uppmärksammades att det fanns ett förhållandevis stort bortfall i den svenska undersökningen. Omkring elva procent av de utvalda eleverna hade inte skrivit provet.

Anna Ekström själv reagerade och bad sina tjänstemän granska frågan. 4 december 2019 fick hon en departementspromemoria med svaren. Rapporten bekräftade att det fanns en hög exkluderingsgrad.

Det visar att det funnits brister i hur proven genomförts på de berörda skolorna, vilket även Riksrevisionen påpekar. Men det är verkligen ingen grund för de politiska övertonerna från M, KD och SD.

För det första är det ingen som begått några medvetna fel, vilket klart framgår av Riksrevisionens granskning. 

Det handlar inte om fusk, lögner eller manipulationer, som högerblocket nu försöker ge sken av, utan om enskilda skolor som missförstått hur Pisa-proven ska genomföras.

För det andra står sig de svenska resultaten i Pisa-mätningen även om det funnits en exkludering. 

Både i ett längre blogginlägg och på mikrobloggen Twitter konstaterar Lärarförbundets utredare Jonas Ernestam att det ändå skett en tydlig och statistiskt säkerställd uppgång i resultaten efter bottenåret 2012. 

För det tredje har Anna Ekström nu också gett Skolverket ett särskilt uppdrag om att stärka sina insatser kring nästa Pisaundersökning – en rimlig slutsats efter Riksrevisionens rapport.

Med detta borde den här historien vara slut. Men högerblocket ser chansen att sätta en fläck på Anna Ekströms ministerkavaj inför valåret 2022 och kommer att fortsätta härja på om bristerna i Pisa-undersökningen även om dessa i sak inte har någon större betydelse.

Det handlar om att så några frön av misstankar och funderingar kring ett kompetent statsråd som byggt upp ett stort förtroendekapital hos lärare, rektorer och den breda allmänheten.

Det är ingen vacker form av politiskt beteende – och det vore sorgligt om den sortens simpla trix belönas av väljarna nästa år.