”Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt”, sa Mona Sahlin en gång.
Uttalandet uppmärksammas nu av moderaternas förre partisekreterare och ideologiske tänkare Per Schlingmann.
Mona Sahlin var en föregångare, menar Schlingmann i en debattartikel i Svenska Dagbladet för en tid sedan.
”Att vara solidarisk och bidra till det gemensamma är rätt, att kringgå regler för sitt egenintresse är fel”, skrev han.
När en person som Per Schlingmann så markant byter spår då har de politiska motståndarna all anledning att vara uppmärksamma.
Schlingmann är ju mannen som ledde det framgångsrika förvandlingsnumret av Moderaterna. Från trygghetshatande skattesänkarparti till välfärdskramande arbetarparti.
Det finns knappast något blötare pekfinger i politiken än Schlingmanns.
Bakom hans nya linje ligger naturligtvis ett noggrant studium av opinionen och önskan att fånga upp allmänhetens starka fördömanden av skatteflykt och storföretagens skattemanipulationer.
Men Schlingmanns syfte är också ett annat: Att vända bort uppmärksamheten från Moderaternas förflutna i skattepolitiken och deras förlåtande attityd till skattesmitning.
Högerpartiet och dess efterföljare Moderaterna har slirat när de talat om kampen mot skatteflykt.
Skattesmitning har ibland urskuldats med dubiösa resonemang om att det skulle vara de svenska skatterna som bär skulden till skatteflykten.
”Medborgarnas fiffel är en naturlig reaktion mot oskäliga skatter”, skrev till exempel Veckans affärer i en kommentar på 1990-talet.
Nu gör Schlingmann en tydlig boskillnad mellan skatternas nivå och nödvändigheten för företag och individer att betala skatt.
Moderaterna ska fortfarande kämpa för lägre skatter men de skatter som bestämts ska betalas.
Välkommen till skattebetalarnas förening, Schlingmann!
Vad Mona Sahlin menade med sitt uttalande en gång var ju inte att man skulle glädjas åt att en del av inkomsten går bort i skatt.
Alla har ju hål att stoppa i, så varje avbränning känns.
Nej, det häftiga är ju känslan av att bidra till välfärden, både för sig själv och för andra. Vetskapen om att ett starkt välfärdssamhälle är ett bättre samhälle för alla.
Men man måste också förstå att välfärd och skatter hänger ihop. Det går inte att hålla uppe kvaliteten på välfärden och samtidigt genomföra vidlyftiga skattesänkningar.
Den tanken vågar Socialdemokraterna idag inte utveckla fullt ut. För redan på förhand har man ju sagt sig acceptera regeringens jobbskatteavdrag.
Därmed blir det svårare att kritisera alliansen för bristen på resurser i välfärden. Det blir också svårare att resonera allmänt om skatterna och deras betydelse för välfärden.
Nej, det behöver inte vara häftigt att betala skatt.
Däremot självklart, som redbara medborgare, att både individer och företag ger sitt rättmätiga bidrag till ett starkt välfärdssamhälle.