Nyligen presenterade en socialdemokratisk arbetsgrupp en rapport med rubriken "En generation med framtidstro?". Rapportförfattarna skriver bland annat om grabbar som ”hamnar efter i tjejskolan” för att sedan ”hamna i ett socialt utanförskap och känna sig bortvalda av samhället”.
"Nu ska S tydligen tycka synd om männen", raljerar Mattias Svensson på oberoende moderata Svenska Dagbladets ledarsida.
Men det här handlar inte om att det ska tyckas synd om män. Vi kan diskutera rapportens slappa formulering om "tjejskolan". Men det finns anledning inte bara för socialdemokratin utan också borgerligheten att grubbla på varför unga killar i växande utsträckning väljer att rösta på högerpopulistiska politiker som Rickard Jomshof, Björn Söder och Kent Ekroth istället för de egna partierna.
Tittar man på kategorin män i åldern 18-29 år så visar SVT/Verians decembermätning att Sverigedemokraterna får överlägset störst stöd med drygt 28 procent, klart mer än både Moderaterna och Socialdemokraterna.
Det är ett misslyckande för socialdemokratin men också för M, L och KD.
Den här ledarsidan har inga tvärsäkra slutsatser om hur det ska gå att vända trenden. Men för socialdemokratin kanske det handlar om att skaffa sig ett tilltal som går hem även bland arbetargrabbar. Att påminna om attt sociala försäkringar, äldreomsorg, sjukvård och annat som ligger partiet varmt om hjärtat inte är kvinnofrågor utan har betydelse för oss alla.
Även män har glädje av att det finns äldreomsorg för deras gamla barn- och morföräldrar, liksom trygghetssystem när de själva blir sjuka, arbetslösa eller skadar sig på jobbet. Eller att snöröjning, krisberedskap, infrastruktur och annat skattefinansierat faktiskt funkar.
För ett parti som socialdemokratin, som står för jämlikhet och jämställdhet, krävs dessutom visst nytänkande i skolpolitiken.
Det går inte att blunda för att många killar halkar efter i skolan och får sämre betyg än tjejerna, vilket i sin tur gör att de får svårare att sig vidare till högre studier.
Den som vill kan rycka på axlarna åt det, tycka att grabbarna får skylla sig själva och att de bara borde anstränga sig lite mer i skolan.
Men det här är inte ett problem bara för några enskilda individer, utan ett samhällsbekymmer.
Hos dem som hamnar utanför och marginaliseras föds ilska, bitterhet och frustration – ibland rent hat. En del lockas av antidemokratisk och misogyn retorik.
Därför behöver socialdemokratin – liksom samhället i sin helhet – ägna mer tankeverksamhet åt hur skolan kan lägga en god grund livet såväl tjejer som killar.
Alla ska med. Så enkelt – och så svårt – är det.