"God helg" – Är SSAB helt tondöva?

Självklart säger man god jul, när det är jul. Det gör jag som inte har någon gudstro och det gör min granne från Eritrea och min svåger från Iran. Att rasprofilera och därefter välja bort vissa från julhälsning vore ju verkligen respektlöst, skriver NSD:s politiska redaktör Veronica Palm.

Nissedörren är idag en självklarhet hos flesta barnfamiljer, men den har bara funnits i Sverige i knappt tio år.

Nissedörren är idag en självklarhet hos flesta barnfamiljer, men den har bara funnits i Sverige i knappt tio år.

Foto: Jennifer Grönquist

Ledare2024-12-13 00:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I veckan exploderade sociala media av att SSAB uppmanat sina anställda att inte önska varandra ’god jul’, utan istället säga ’god helg’.

Jag förutsatte att det var någon högerextrem sida som feltolkat och skruvat upp något. Eller att det bara var ren lögn. Avslöjandet om Sverigedemokraternas trollfabriker visar ju att de inte drar sig för att sprida lögner i hopp om att nöta in det så att folk till slut tror att det är sant. 

För så korkade kan väl ändå inte SSAB vara? Inte kan de ha legat under en sten och missat att den radikala högern tar varje chans att elda på sitt kulturkrig?

Men jo, så var det. Företaget skrev på sitt intranät att ”Genom att använda ’god helg’ eller säga både, ’god jul och god helg’ kan vi säkerställa att alla känner sig inkluderade och respekterade.”

När de blir konfronterade betonar de att det inte är ett förbud. Ja men det var väl himla bra, för att förbjuda folk att säga god jul måste väl ändå strida mot lagen på något vis. 

Nu verkar det som om SSAB har tagit bort uppmaningen från intranätet. De säger att ”Självklart kan vi önska varandra en god jul. Vi publicerade en artikel på vårt intranät för att uppmärksamma att SSAB är ett globalt företag.”

Så varför ägnar jag då en ledartext åt det? Jo, för det kommer att leva kvar. 

Varje sådant här snedsteg är ett problem. Inte i sak, man få naturligtvis säga vad man vill oavsett HR-avdelningens uppmaning och inte spelar det någon roll om exempelvis Ica annonserar om bra helg-priser till jul. 

Men sammantaget blir de bränsle i det krig som den icke-demokratiska högern driver i syfte att förändra Sverige – att göra vårt land till något som finns i deras mörka fantasier. 

Låt mig ge två skäl att inte trampa på den radikala högerns känsliga tår. 

För det första är det inget problem. Så klart säger man god jul, när det är jul. Det gör jag som inte har någon gudstro och det gör min granne från Eritrea och min svåger från Iran. Att rasprofilera och där efter välja bort vissa från julhälsning vore ju verkligen respektlöst.

På samma sätt är det helt rimligt att fira skolavslutning i den finaste lokalen man kan hitta – kyrkan. 

Eller att vifta med flaggor på studenten. Ingen blir kränkt av att vi hissar svenska flaggan i Sverige. Det är en myt i syfte att splittra landet.

För det andra spelar sådana här grejer den extrema och radikala högern rakt i händerna. Sverigedemokraterna har redan kallat SSAB:s HR-avdelnings meddelande för ”ett svek mot vår egen kultur”. 

Det är så dumt att ge dem det köttbenet. De kommer gnaga på det ända fram till påsk, då kanske de letar upp någon kristen kyckling som inte får vara med. 

Det enda de vill är att piska upp en hätsk stämning av misstro. SSAB:s klavertramp ger dem bränsle att sprida myten om kulturutbyte och elda på för kulturkriget.  

Samtidigt tycker jag att Sverige behöver bli bättre på att fira våra traditioner. Julen är ett utmärkt tillfälle, inte minst med dess budskap om fred och frid – raka motsatsen till kulturkrig och separation. 

Och om du vill fira chanukka, som i år infaller på juldagen, så är du välkommen. Det kan omöjligt vara något fel med fest, firande och att samlas kring alla de traditioner som det här landet har att erbjuda. 

Genom att vara nyfikna och öppna lär vi oss om vår egen kultur och ursprung. När vi låter julen vara inkluderande och berikande, ger den oss fler och nya traditioner. 

Nissedörren till exempel är idag en självklarhet hos flesta barnfamiljer, men den har bara funnits i Sverige i knappt tio år. Till skillnad mot chanukka som firats i vårt land i många hundra år, långt innan både tomte, julgran och Kalle Anka.