Glöm inte solidariteten!

I vår genomförs flera fackliga kongresser i digital form. LO-förbunden Handels, GS Facket, Livs och Seko behandlar motioner, drar upp de facklig-politiska riktlinjerna inför framtiden och väljer förbundsledningar.

Det kommer inte att vara någon större dramatik runt dessa samlingar. Fackligt engagerade i Sverige lever i ett land där deras rättigheter har en stark ställning och är respekterade.

Arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal gör att svenska löntagare inte kan behandlas hur som helst.

Så är det inte i stora delar av världen. Nyligen presenterade LO en internationell strategi för perioden 2021-2025 som påminner om ojämlikheten i världen. 

Programmet innehåller en rad uppseendeväckande siffror. Majoriteten av världens arbetstagare lever i länder där fria fackföreningar antingen är förbjudna eller konsekvent motarbetas av stater och företag. Endast 40 procent av världens arbetare har ett formellt anställningskontrakt.

Cirka 80 procent av världens länder respekterar inte rätten att förhandla kollektivt. 59 procent av världens arbetskraft tjänar inte tillräckligt för att täcka sina grundläggande behov.

Det är nedslående resultat och en viktig signal till de fackliga företrädare som kongressar i vår. 

Det är angeläget att satsa på internationellt solidaritetsarbete för att stärka de fackliga rättigheterna i världen.

"När arbetare runt om i världen tvingas jobba utan anständiga villkor, i farliga arbeten och förvägras rätten att gå med i en facklig organisation är det ett hot som drabbar alla arbetare var de än finns. För att möta dessa hot krävs internationellt samarbete", skriver helt riktigt ombudsmannen Oscar Ernerot på LO-bloggen.

Glädjande är också att utrikesminister Ann Linde (S) och regeringen prioriterar de fackliga rättigheterna i sin utrikespolitiska deklaration.

Dels ger Ann Linde besked om att alla på UD ska utbildas om fackliga rättigheter som en del av regeringens stora demokratisatsning. Dels betonar hon att arbetet med det svenska initiativet Global Deal fortsätter.

Arbetsuppgiften är så klart gigantisk. Att förändra villkoren för världens löntagare är inte gjort i en handvändning.

Men de framsteg som skett i Sverige under de senaste 100 åren är möjliga även i andra länder. Och det spelar roll när stora länder som Spanien, Argentina och Indonesien samt multinationella företag som Michelin, L´Oréal och Scania sluter upp bakom Global Deal och bestämmer sig för att lyfta frågor som rör arbetsrätt och arbetsmiljö.  

Det är små men viktiga steg för att göra världen ett stycke bättre och skapa en schysstare global arbetsmarknad.