”Vi ska ta över”, utropade Jimmie Åkesson på Sverigedemokraternas kyrkopolitiska möte i Tylösand våren 2017.
Målsättningen för Åkesson & Co var klar. SD skulle bli det stora och dominerande partiet efter kyrkovalet hösten samma år.
Så blev det emellertid inte. Valdeltagandet i kyrkovalet 2017 blev 19 procent vilket var det hösta valdeltagandet i procent sedan 1934 och det högsta någonsin i antalet röster. Och en klar majoritet av dessa väljare gav sitt stöd till helt andra politiska rörelser än Sverigedemokraterna.
Visserligen fick SD stöd från 9,3 procent av väljarna. Men betydligt fler röstade på Socialdemokraterna (30,3 procent), Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan (17 procent) och Centerpartiet (13,7 procent).
Det var ett resultat som innebar att Svenska Kyrkan förblir en öppen folkkyrka som står upp för alla människors lika värde, internationell solidaritet och schyssta villkor för kyrkoarbetarna.
För Sverigedemokraterna, som mobiliserat och hoppats på betydligt högre siffror, var resultatet en skuffelse.
Svenska Kyrkans medlemmar drog helt enkelt slutsatsen att det finns andra än Åkesson som är bättre på att styra och förvalta verksamheten. 9 av 10 röstade på andra nomineringsgrupper än SD.
Det måste dessutom ha svidit extra mycket i Åkesson att Annie Lööf och Centerpartiet fick klart fler röster än SD.
Nu är det snart dags för ett nytt kyrkoval. 19 september ska Svenska Kyrkans medlemmar på nytt välja sina företrädare i kyrkopolitiken – och även i år mobiliserar Sverigedemokraterna för att få större makt och inflytande.
Precis som 2017 gäller nu för andra, som vill slå vakt om kyrkans nuvarande roll och inriktning, att ta sitt ansvar i höstens kyrkoval.
Det är svårt att skapa samma intresse runt kyrkovalet som ett riksdagsval. Men det är sannerligen inte utan betydelse hur kyrkan sköts.
Visserligen är det få svenskar som går i kyrkan regelbundet. I vissa känsliga livsskeden spelar dock kyrkan en central roll. Det gäller dop, bröllop och begravningar. Det kan även handla när kyrkan fungerar som tröst och stöd vid allvarliga trafikolyckor eller nedläggningar av arbetsplatser.
Till detta ska läggas att kyrkan är en våra viktigaste kulturinstitutioner. Svenska kyrkan äger och förvaltar enorma förmögenheter. Kyrkobyggnaderna – som finns i både större städer och på landsbygden – rymmer konst, arkitektur och musiktraditioner av oskattbara värden.
Det är ingen struntsak vem eller vilka som ska hantera allt detta.
Det finns verkligen skäl för de fem miljoner som är röstberättigade i höstens kyrkoval att använda sin rösträtt.