Arbetsmiljöverkets statistik har under de senaste åren visat en nedgång av antalet dödsolyckor på svenska arbetsplatser.
2018 uppgick antalet döda till 58 personer. 2019 var siffran 46. 2020 sjönk dödstalet till 29.
Den kraftiga nedgången 2020 hänger givetvis ihop med pandemin. Många arbetsplatser stod stilla på grund av pandemin och färre människor exponerades följaktligen för farorna i arbetslivet.
Nu, när ekonomin och arbetsmarknaden på nytt tar fart, finns därför skäl att befara att antalet dödsolyckor kommer att öka igen. Hittills i år har också 35 personer dött på jobbet, en kraftig uppgång jämfört med 2020.
Därför vilar ett tungt ansvar på alla (arbetsgivare, fack, myndigheter, politiker och andra) att arbetsmiljöfrågorna nu tas på största allvar.
Riksdagens nollvision (att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt på jobbet) måste fyllas med ett konkret innehåll på varenda arbetsplats.
Grunden är arbetsgivarnas lokala engagemang. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats, där man identifierar riskerna och åtgärdar dem, är avgörande.
Arbetsmiljölagen är dessutom tydlig om arbetsgivaren måste göra allt som krävs för att förhindra att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Men det räcker inte med att lita till arbetsgivarnas goda vilja. Det gäller också att samhället har muskler för att kunna trycka på. Att Arbetsmiljöverket har resurser för att kunna göra inspektioner. Att polis och åklagare har kompetens och verktyg för att kunna utreda arbetsmiljöbrott. Att det finns ordentliga straff och sanktioner mot arbetsgivare som åsidosätter säkerhet och hälsa.
Viktigt är också det arbete som de fackliga skyddsombuden gör i arbetslivets vardag. Enbart inom LO:s 14 medlemsförbund finns 52 300 skyddsombud.
På uppdrag av sina arbetskamrater bevakar de alltifrån hur det ser ut med skyddsutrustning, belysning, ventilation, möblering och buller till frågor som rör diskriminering, mobbning, konflikter och stress.
Tyvärr finns dock de som gör skyddsombuden till en politisk stridsfråga. När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) föreslog att de regionala skyddsombuden skulle få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal – en ganska blygsam förändring för att stärka det lokala arbetsmiljöarbetet – fick hon tummen ned av en riksdagsmajoritet bestående av M, SD, KD, L och C.
Det är ett smått obegripligt ställningstagande. Alla partier borde ha intresse av att stärka skyddsombuden och arbetsmiljöarbetet.
Det är dock samtidigt en viktig konsumentupplysning inför valet 2022. Den som vill ha en starkare arbetslivspolitik gör bäst i att rösta på andra partier än M, KD, C, L och SD i nästa år riksdagsval.