Front mot högern

Borgarna hoppas på en skilsmässa mellan LO och det socialdemokratiska partiet. Men nu gäller det att hålla ihop mot högern.

Foto:

Ledare2008-06-03 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
År 2003 beslutade danska LO (landsorganisationen) att sluta stödja socialdemokraterna. Lika säkert som amen i kyrkan kom uppmaningarna från borgerliga opinionsbildare i Sverige om att svensk fackföreningsrörelse borde göra samma sak.
Ledarskribenterna på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och andra liberala tidningsdrakar är nämligen väl medvetna om att samarbetet mellan socialdemokraterna och LO är en huvudförklaring till den svenska arbetarrörelsens styrka.
De borgerliga opinionsbildarna bör dock inte dra alltför långtgående slutsatser av det som skett i Danmark.

För det första är det inte tal om någon fullständig skilsmässa mellan fack och parti i Danmark. Tio enskilda fackförbund har fortsatt att stödja de danska socialdemokraterna både politiskt och ekonomiskt.
För det andra är svenska LO inte lika borgerligt dominerat som sin danska motsvarighet. I de senaste valen har 50-60 procent av de svenska LO-medlemmarna röstat på socialdemokraterna. I Danmark ligger siffran kring 30 procent.
För det tredje finns en insikt i Sverige om att fackets medlemmar behöver politiskt inflytande för att hävda sina intressen.
En rad frågor som berör löntagarna avgörs i politiska beslutsförsamlingar - exempelvis sjukförsäkringen, a-kassan och tandvårdsförsäkringen. Därför är det logiskt att kombinera fackligt engagemang med politiskt arbete.

20 månader med en borgerlig regering har dessutom lärt oss att löntagarna inte har något att vinna på att klippa banden till socialdemokraterna. Nu är det uppenbart för alla och envar att det gör skillnad vem som styr.
Den borgerliga regeringens attacker mot a-kassan, sjukförsäkringen och arbetslivspolitiken har fått stora konsekvenser för LO-grupperna.
Eller som alltid kloke chefredaktören Martin Lindbom uttrycker det i LO-tidningen: "En sak har alliansen övertygande bevisat. Om inte facklig politisk-samverkan redan funnits, så hade SAP och LO i dag tvingats uppfinna den fortare än kvickt."

Helt följdriktigt mottogs socialdemokraternas partiordförande Mona Sahlin med stående ovationer när hon gästade LO-kongressen i Stockholm under söndagen. Ombuden vet att det blir en annan politik om socialdemokraterna får styra efter valet 2010
Sahlin gav även besked om att socialdemokraterna kommer att återställa a-kassan till 80 procent, om de får makten efter riksdagsvalet 2010. På samma sätt som LO kritiserade Sahlin dessutom borgarnas idéer om att sälja ut statliga företag, sjukhus och allmännyttiga bostäder.
Hon tydliggjorde de ideologiska skiljelinjerna mellan arbetarrörelsen och borgarnas marknadslösningar. Det finns en samlad röd front mot högerkrafterna.

Det betyder inte allt är frid och fröjd i dagens samarbetsformer mellan facket och partiet. Till exempel behövs större engagemang för att utveckla facklig-politisk samverkan på basplanet.
Det räcker inte med att Wanja Lundby Wedin och Mona Sahlin sitter och är överens i ett sammanträdesrum på Norra Bantorget eller Sveavägen i Stockholm.

Om det facklig-politiska samarbetet ska bli långsiktigt hållbart så krävs även att många LO-medlemmar är aktiva och engagerade i de lokala partiorganisationerna.
Det går inte att bygga ett starkt samarbete uppifrån. Det måste få kraft och näring underifrån via gräsrötterna.