Hannes Sköld (som levde 1886-1930) var fil dr och docent i Lund samt författare.
1911 skrev han en text till en isländsk folkmelodi som publicerades för första gången samma år i boken “Sånger om striden och om kärleken”.
”Första maj, första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.”
Det är en sång som påminner om hur länge arbetarrörelsen genomfört sina förstamaj-manifestationer.
När Hannes Sköld skrev sin text hade förstamaj-firandet redan 21 år på nacken. De första demonstrationerna genomfördes 1890.
Då var den viktigaste parollen åtta timmars arbetsdag – ett krav som så småningom blev verklighet.
4 augusti 1919 drev den liberalsocialdemokratiska koalitionen igenom lagen om åtta timmars arbetsdag.
Den vägen har även många andra paroller vandrat.
De har gått från att vara idéer på ett plakat till att bli konkreta förändringar i människors vardag, ackompanjerade av Hannes Skölds sång.
1938 Folktandvården. 1948 Barnbidraget. 1955 Allmän sjukförsäkring.
1963 Fyra veckors lagstadgad semester. 1974 Föräldraförsäkringen. 1975 Lagen om anställningsskydd.
I dag betraktas detta som politiskt allmängods.
Ulf Kristersson (M) har till och med om snackat om att ”den svenska välfärdsmodellen utvecklades under samsyn mellan höger och vänster”.
Det är emellertid en historieskrivning som lämnar en del i övrigt att önska.
Den som kan sin historia vet att Moderaterna har motsatt sig i princip varje viktig välfärdsreform i detta land.
De har beskrivits som ”socialistiska experiment”. Men sedan, när reformerna väl genomförts och visat sig funka, har M accepterat dem i efterhand.
Så var det med rösträtten, arbetstidslagen, den lagstadgade semestern och mycket annat.
Även i dagens samhälle bromsar Moderaterna progressiva samhällsförändringar.
Tag bara M/KD-budgeten som drevs igenom med hjälp av Sverigedemokraterna i december. Då bantades miljöbudgeten med hela 2,1 miljarder kr.
Nu – som ett resultat av vårändringsbudgeten och Januariavtalet mellan S, MP, C och L – återställs anslaget.
Det betyder att Klimatklivet – investeringarna i lokala klimatprojekt – kan fortsätta, vilket är bra.
Hittills har Klimatklivet bidragit till mer än 1.500 klimatsmarta projekt runtom i hela Sverige (laddstationer, biogasmackar och annat).
Det har blivit en folkrörelse för ett klimatsmartare samhälle. Bostadsrättsföreningar, byagrupper och andra engagerar sig och medverkar till att skapa ett hållbart Sverige.
Därför skulle det vara ett allvarligt bakslag för miljö- och klimatarbetet om högerpartierna fick sin vilja igenom.
Det illustrerar de politiska skiljelinjerna i dagens samhälle.
Också i Sverige 2019 finns konservativa krafter som håller emot och säger nej till viktiga reformer.
Slutsatsen är därmed klar: Även i det moderna samhället behövs förstamaj-manifestationerna och de som driver på samhällsutvecklingen.