Det är osmart att minska stödet till folkbildningen

Regeringens neddragningar slår snett och drabbar angelägna verksamheter.

Mycket i samhället har förändrats men fortfarande finns stora grupper som inte fått tillgång till den utbildning de behöver. Folkbildningen kan vara en del av lösningen.

Mycket i samhället har förändrats men fortfarande finns stora grupper som inte fått tillgång till den utbildning de behöver. Folkbildningen kan vara en del av lösningen.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2023-09-15 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Är det rimligt att minska stödet till all folkbildning för att det förekommit fusk och felaktigheter på en del håll i landet? Nej, så klart inte.

Det är viktigt att rensa bort ogräset i folkbildningsrabatten. Men det är idiotiskt rycka bort en massa fina och friska plantor.

Det som görs av bildningsförbunden och folkhögskolorna är i det stora hela till nytta och glädje för det svenska samhället.

I en artikel i webbtidningen Altinget påminner Allan Sundqvist, tidigare rektor hos Studieförbundet Vuxenskolan, om att "tusentals och åter tusentals utbildningsmässigt bortglömda har fått en utbildning och ett ökat självförtroende" tack vare folkbildningen.

Han konstaterar att sådana eftersatta utbildningsbehov finns även i det moderna Sverige.

"Mycket i samhället har förändrats men fortfarande finns stora grupper som inte fått tillgång till den utbildning de behöver. Invandrarna är en sådan grupp. Om vi på allvar vill underlätta för dem att förstå och anpassa sig till vårt samhälle kan jag inte tänka mig några bättre instrument än de som folkbildningen erbjuder", skriver Sundqvist bland annat.

Ett exempel är Malmfältens folkhögskola i Kiruna som genomför en kurs för 30 ukrainska kvinnor som flytt till Sverige. Tack vare folkhögskolan får de nu chansen att lära sig både svenska och samhällskunskap. 

Andra goda exempel är det som görs för långtidsarbetslösa och funktionshindrade i form av både kurser och social verksamhet.

Därför är det både sorgligt och kontraproduktivt att högerregeringen skär i anslaget till folkhögskolorna. I statsbudgeten för innevarande budgetår sker en neddragning med hela 572 miljoner kr, vilket slår undan benen för en massa bra utbildningar och aktiviteter.

På sina håll hotas till och med all verksamhet. Sveriges Radio rapporterar om att nästan alla folkhögskolor i Kronoberg nu går med underskott.

Bland annat finns en omedelbar risk för att Markaryds folkhögskola måste lägga ned.

Det är osmart politik – särskilt inte i ett läge när arbetslösheten är på väg uppåt.

Att gå folkhögskolekurser är så klart inte lösningen för alla arbetslösa. Men det finns en stor grupp människor som har en historia med långvarig arbetslöshet, som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden även när det är högkonjunktur. 

För närvarande finns ungefär 107 000 personer som varit arbetslösa mer än ett halvår. Det är givetvis bättre att fler av dem deltar i en folkhögskoleutbildning än att de bara går omkring och är sysslolösa dag efter dag.