För trångt på fritids
Fritidshemmen har hamnat i strykklass. Barngrupperna blir större. Kvaliteten tunnas ut.
Foto:
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Talet blev startpunkten för en jätteoffensiv i landets kommuner.
Under fem år byggdes 100 000 nya dagisplatser och 50 000 nya platser i fritidshem, i dagligt tal fritids eller "fritte".
"Säger man sig vara anhängare av kvinnornas likaberättigande på arbetsmarknaden så blir utbyggnaden av barnomsorgen en ofrånkomlig konsekvens", förklarade Palme.
Ingen, som sökte sig ut på arbetsmarknaden, skulle behöva känna att de lämnade sina barn vind för våg. Det skulle finnas trygghet och omsorg för barnen när föräldrarna var på jobbet.
Det är också förklaringen till att svenska kvinnor är mer delaktiga på arbetsmarknaden än kvinnor i andra europeiska länder. Sverige har den högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen av alla EU-länder.
Utbyggnaden av barnomsorgen har gjort det möjligt för fler kvinnor att skaffa sig en egen försörjning och yrkesidentitet. Samtidigt har dagis och fritids medverkat till att barn fått lära sig att umgås i grupp och ta hänsyn till andra.
Men under 1990-talets krisår hamnade barnomsorgen i strykklass. Barngrupperna blev större. Det blev färre vuxna i verksamheten. Kvaliteten tunnades ut.
När det gäller förskolan kan man se en vändning till det bättre under 2000-talet. Kommunerna har satsat på att öka personaltätheten inom skola och förskola. Den förra regeringens Persson- och Wärnersson-pengarna.stimulerade satsningar.
Men tyvärr gäller detta inte fritidshemmen, som bedrivs för yngre skolbarn upp till 12 års ålder. Där präglas verksamheten fortfarande av 1990-talets besparingspolitik.
I rapport i början 2007 beskrev Skolverket fritidshemmens verksamhet som "torftig och ensidig". Barngrupperna har blivit för stora och resurserna för små.
Förra årets larmrapport har dock inte givit resultat. Regering och kommuner har inte agerat.
Nu gör Skolverket ett nytt försök att väcka politikerna. I en artikel i Svenska Dagbladet 6 november uppmanar företrädare för Skolverket regeringen att "överväga åtgärder för att stärka kvaliteten i fritidshemmen".
Enligt verkets statistik har barngruppernas storlek vuxit från 18 barn 1990 till nästan 34 barn hösten 2007.
Det säger sig självt att det påverkar innehållet i verksamheten. Personalen hinner inte ge barnen den uppmärksamhet som krävs.
Därför borde det vara en högt prioriterad uppgift för både statsmakterna och landets kommunpolitiker att lösgöra mer resurser för fritidshemmen. Inget kan vara viktigare än att erbjuda alla barn och ungdomar en bra och meningsfull uppväxt.
Det är en betydligt mer angelägen fråga än jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar som kostar tiotals miljarder i regeringsbudgeten.