Jag har egentligen ingen åsikt om badhuset i Pajala. Eller, så klart tycker jag att det är bra med badhus. Och jag förstår att det är långt att bussa skolbarn fem mil till Junosuando för simundervisning.
Men jag måste säga att jag är tveksam till om det är värt att äventyra en redan mycket ansträngd kommunal ekonomi med att renovera badhuset i Pajala.
Och med mycket ansträngd ekonomi menar jag alltså ett minus på 50 miljoner, strypt möjlighet att ta lån och krav på att göra ytterligare nedskärningar.
Läget i Pajala är minst sagt tufft.
Vad jag däremot har en tydlig åsikt om är kommunala folkomröstningar. Det är sällan bra.
Nu hotar den politiska oppositionen med att driva fram en sådan om badhuset.
Att folkomrösta om ytterligare kommunala investeringar i en kommun där investeringsbudgeten är tömd är verkligen inte bra.
Det är just för att göra sådana här svåra avvägningar som vi har politiker. De ska, utifrån det mandat de fått av medborgarna, besluta om det är skolan eller badhuset som måste stryka på foten när det är kärvt.
I Pajala valde politikerna att värna skolan framför att renovera badhuset.
Trist kan man tycka och antagligen inte ett lätt beslut att fatta, men politik är inte bara att vilja. Ofta är det också att välja.
Jag har full förståelse för att människor är besvikna. Det är antagligen kommunens politiker också, men en folkomröstning är inte lösningen – tvärtom faktiskt.
Jag vill hävda att folkomröstning i den här typen av frågor är raka motsatsen till demokrati.
Medborgarna har i kommunvalet lagt sin röst på dem som de litar på kan reda ut kommunens verksamhet på bästa sätt.
Det är orimligt att en liten del av medborgarna kan kortsluta hela systemet i en fråga som handlar om miljoninvesteringar i en kommun där de folkvalda brottas med att täcka ekonomiska underskott.
I Pajala bodde vid förra valet 4 888 röstberättigade. För att kommunfullmäktige ska tvingas ta ställning till en folkomröstning krävs att 10 procent av dessa begär det.
Fler än så, 753 personer, har skrivit under en namninsamling för att rädda badhuset med kravet: "Med denna namninsamling kräver vi som kommunmedborgare att KF prioriterar om."
Det är alltså inte en begäran om folkomröstning utan en vädjan till kommunfullmäktige att ändra beslutet.
En folkomröstning är något helt annat. En sådan skulle nämligen handla om att investera pengar som inte finns och därför i praktiken om andra nedskärningar.
Badhuset skulle, om det vann en folkomröstning, ställas vid sidan av den prioritering som all annan verksamhet tvingas genomgå. Alltså framför äldreomsorg, skolmat, socialtjänst, sophantering och annat.
Och det är faktiskt inte vad de som skrivit under för att rädda badhuset har tagit ställning till. De vill bara just rädda badhuset, vilket är helt rimligt att vilja, men kanske inte till priset av nedskärningar i skolan eller hemtjänsten.