Folkhögskolorna är hotade

Både M och SD vill strypa anslagen till folkbildningen.

"Högerpartierna vill strypa anslagen till folkbildningen", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

"Högerpartierna vill strypa anslagen till folkbildningen", konstaterar NSD:s Olov Abrahamsson.

Foto: NSD Arkiv

Ledare2021-04-21 06:03
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I en debattartikel i NSD 6 april varnar Kenneth Stålnacke, rektor vid Malmfältens folkhögskola, och hans företrädare Harald Ericson för att det väntar dramatiska förändringar för bildningsförbunden och landets folkhögskolor om Sverigedemokraterna får bestämma.

Det är inte för mycket sagt. I SD:s senaste budgetmotion i riksdagen vill partiet minska det generella stödet till folkbildningen med 905 miljoner kr för innevarande år, 940 miljoner för 2022 och 788 miljoner kr för 2023. 

Utöver detta föreslår SD nedskärningar i budgetposten ”Särskilda insatser inom folkbildningen” på 140 miljoner kr för 2021 och 100 miljoner kr för 2022. 

Sammantaget vill SD skära ner i de nationella anslagen till folkbildningen med över en miljard kr 2021 och 2022. Det är faktiskt att betrakta som rena slakten i de statliga anslagen till folkhögskolor och bildningsförbund.

Om det blir ett regeringsskifte 2022 har dessutom SD goda möjligheter att få igenom sina önskemål. Även Moderaterna vill kapa anslagen – dock med en något lägre summa, 300 miljoner kr. 

Därför är detta nedskärningar som högerpartierna med stor säkerhet kan enas om i budgetmanglingar efter ett eventuellt regeringsskifte nästa år. Det kommer i så fall att få mycket stora konsekvenser runtom i landet.

I Norrbotten skulle det drabba verksamheten vid Kalix folkhögskola, Sunderby folkhögskola, Malmfältens folkhögskola, Älvsby folkhögskola, Tornedalens folkhögskola och Framnäs folkhögskola. I riket berörs sammanlagt 145 folkhögskolor.

Det skulle bli tuffare för ABF, Vuxenskolan, Medborgarskolan och andra bildningsförbund att hålla igång studiecirklar och kulturaktiviteter i Överkalix, Pajala, Jokkmokk, Gällivare och andra glesbygdskommuner. 

I högertidningen Bulletin eldar krönikörerna på om att folkhögskolorna är en "obsolet" (föråldrad) företeelse. Men folkhögskolan är en utbildningsform som fyller en minst lika viktig funktion i dagens samhälle som på 1800-talet. 

Den spelar en stor roll för människor som av olika anledningar inte har lyckats inom andra utbildningsformer och behöver en ny chans i livet. 

Varje år deltar ungefär 30 000 studerande per termin på folkhögskolornas långa kurser och cirka 75 000 personer på kortkurserna.

"Regeringen värnar folkbildningen och värdesätter den betydelsefulla verksamhet som folkbildningens aktörer genomför varje dag och över hela vårt land", klargjorde utbildningsminister Anna Ekström (S) nyligen i riksdagen.

Om det blir ett högerstyre efter valet 2022 kommer det stödet inte längre att vara lika självklart. Då väntar sannolikt ett stålbad för all folkbildning.