Under Socialdemokraternas distriktskongress i Haparanda Tornio berättade S-ledaren Magdalena Andersson att partistyrelsen tillsatt elva arbetsgrupper för att forma en ny politik för en ny tid.
Grupperna ska jobba med att utveckla alltifrån arbetsmarknads- och välfärdspolitik till klimat- och kriminalpolitik.
Andersson beskrev det som "ett projekt för en ny inkluderande samhällsgemenskap"
"Jag vill att vi ska ta med det bästa av det gamla in i det nya. Det som gjort Sverige till ett unikt land i världen. Gemenskapen och samhörigheten. Respekten mellan människor", sa hon bland annat.
En del politikutveckling har partiet redan hunnit med. Ett aktuellt exempel är förslaget om folkhemsel som syftar till att ge vanligt folk ett lägre och mer stabilt elpris.
Det går i korta drag ut på att staten – med sin samlade styrka och sina ekonomiska muskler – ska köpa upp en andel av den el som hushållen förväntas förbruka och sedan auktionera ut den på långa kontrakt till de energibolag som kan leverera elen billigast.
Folkhemselen skulle täcka minst 60 procent av ett hushålls totala förbrukning, enligt S-förslaget.
I en ledarkommentar muttrar tidningen Barometern (M) att EU-kommissionen redan presenterat en liknande lösning.
Må så vara. Men än sen då? Det viktiga är väl inte varifrån idén kommer utan att regering och riksdag tar initiativ för att skapa någon form av ordning och reda på elmarknaden.
Sverige och hela EU har upplevt en vinter med både höga och oförutsägbara elpriser. Det har varit tufft för både folk och företag.
Nu gäller det att snabbt hitta en modell för att få ned elpriserna och skapa ökad stabilitet.
"I en kris måste man både våga och tänka nytt och det har vi gjort", understryker helt riktigt Magdalena Andersson.
En sak är dessutom bergsäker: Det håller inte att sitta med armarna i kors.
Det behövs en plan för att skydda hushållen, sänka elpriserna och skapa stabilitet på elmarknaden.
Ryggradsmässigt brukar högerpartierna avvisa förslag så fort de kommer från socialdemokratiskt håll.
Till exempel har regeringen redan sagt nej till S-förslagen om både en elräkningsakut och att höja barnbidragen för att lätta på bördorna för hushållen. Vidare har regeringen visat noll intresse för S-kravet att driva på i EU för att reformera den europeiska elmarknaden.
Risken är att propån om folkhemsel nu går samma öde till mötes. Det är i så fall både trist och olyckligt.
Vi kan diskutera om det ska heta folkhemsel eller något annat. Men regeringen borde se att något behöver göras, att staten måste ta på sig ledartröjan och ta till sig alla konstruktiva idéer – även när de kommer från oppo(S)itionen.
Det går inte att hoppas på att marknadens osynliga hand ska fixa elkrisen.