För lastbilschaufförer och andra inom åkerinäringen är ordet cabotage sedan länge ett välbekant begrepp. För den breda allmänheten krävs emellertid en förklaring.
Cabotage kan beskrivas som tillfälliga transportarbeten som utförs av åkare i ett annat land än hemlandet. Begreppet föddes genom en EU-förordning 1993. Den skulle skapa gemensamma regler för transporterna på EU:s inre marknad.
Ett exempel: En polsk lastbil kör en transport med prylar till Sverige. Efter transporten står den polska lastbilen tom någonstans i Sverige.
Från miljö- och transportsynpunkt är det inte smart att lastbilen åker tillbaka tom till Polen. Därför uppmanar EU-reglerna att åkarna ska åta sig tillfälliga transportuppdrag på återresan. Det kallas för inrikes vägcabotage.
Problemet är bara att systemet missbrukats hänsynslöst.
Reglerna har varit otydliga om hur länge dessa tillfälliga transportuppdrag får pågå och om villkoren för förarna.
Följden har blivit att utländska åkare åtagit sig transportuppdrag inom Sverige utan att i princip lämna landet. Efter hand har de kunnat konkurrera ut svenska transportföretag eftersom de hållit en lägre nivå på löner och sociala kostnader.
De anställda har inte sällan fått bo och arbeta under miserabla förhållanden. Vi har sett exempel på utländska förare som tvingats bo flera månader i sträck i sina lastbilar och fått uträtta sina behov i vägdikena.
Under mer än 10 års tid har Transportarbetarförbundet, LO och Socialdemokraterna slagits för en förändring – och i förra veckan kom äntligen beskedet att EU-kommissionen, Europaparlamentet och EU:s medlemsländer är överens om ett nytt regelverk.
"Överenskommelsen ligger i linje med det som Socialdemokraterna drivit", säger Johan Danielsson, S-ledamot i Europaparlaments transportutskott, till TT
Kör du inrikestrafik i Sverige ska du ha svenska löner enligt svenska kollektivavtal. Om bilen befinner sig stadigt i Sverige ska den registreras och skatt ska betalas i Sverige, framhåller Danielsson.
Det är fin julklapp till alla lastbilschaufförer och seriösa åkeriföretag. Överenskommelsen kommer att leda till både bättre arbetsvillkor och mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen på EU:s inre marknad, vilket bara är att välkomna.
Det har aldrig varit meningen att den fria rörligheten på EU:s inre marknad ska kunna utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare som behandlar sina anställda som skit samtidigt som anständiga åkeriföretag slås ut.
Inriktningen måste ju vara att EU ska medverka till schyssta villkor för både folk och företag. I annat fall riskerar EU-tanken att tappa både kraft och stöd.