"Bättre och bättre dag för dag", sjöng Ernst Rolfs i en revykuplett 1923. Det skedde ett par år efter att spanska sjukan ebbat ut, när hopp och framtidstro började återvända till det svenska samhället.
Även finansminister Mikael Damberg (S) och hans regeringskamrater kan gnola på denna gamla slagdänga nästan 100 år senare.
Covid-19 har inneburit allvarliga påfrestningar för svensk ekonomi och arbetsmarknad. Men Sverige har klarat sig bättre både än jämförbara länder och än under finanskrisen 2008-2009. Och nu ljusnar det.
BNP (bruttonationalprodukten) är redan tillbaka på samma tillväxtbanor som före coronakrisen och arbetsmarknaden har återhämtat sig snabbt.
Det betyder inte att det saknas bekymmer. Det finns många långtidsarbetslösa som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden oavsett konjunkturläge. Därför krävs särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser i både kommande vår- och höstbudgetar.
Men regeringens politik under pandemin har haft effekt och varit träffsäker. Den nya modellen för korttidspermitteringar – en hjärtefråga för tidigare statsministern Stefan Löfven (S) – har omfattat nästan 600 000 svenskar och räddat både jobb och företag. Det blev inte samma utslagning av jobb som under finanskrisen.
Även för välfärdssektorn har följdverkningarna blivit mindre än under 2008-2009. Då kompenserades inte kommuner och regioner fullt ut för krisens skadeverkningar, vilket drev fram neddragningar i vård och omsorg. Nu har kommuner och regionerna fått rejäla tillskott för att klara pandemin och alla följdverkningar.
Utan de statliga pengar skulle till exempel läget hos Region Norrbotten, som nu skryter om stora överskott, varit ett helt annat.
Krisåtgärderna har kostat – ungefär 400 miljarder kr under 2020 och 2021. Men Sverige förblir ändå ett av de EU-länder som har absolut lägst statsskuld.
Mikael Damberg fortsätter i Magdalena Anderssons fotspår. Han har god ordning och reda i de offentliga finanserna. Finansministrar i stora EU-länder som Spanien, Italien och Frankrike torde se med stor avund på sin svenska kollega.
Om detta tål att talas om under årets valrörelse. Borgerliga opinionsbildare snackar gärna om hur duktig finansminister Anders Borg (M) och alliansregeringen var på att hantera finanskrisen 2008-2009. Men faktum är att både industrin, arbetsmarknaden och välfärdssystemen tog rejält med stryk.
Tiotusentals jobb gick förlorade helt i onödan på grund av att Sverige då inte hade ett ordentligt system för korttidspermitteringar.
Fakta sparkar, som nationalekonomen Gunnar Myrdal sa en gång i tiden.
Enkelt uttryckt: Sossarnas krishantering 2020-2021 har varit mer lyckosam än borgarnas insatser 2008-2009.