Ingen Swexit i sikte

Allt fler svenskar ser värdet av EU-medlemskapet.

EU-minister Hans Dahlgren (S) hör till dem som tog fajten för svenskt EU-medlemskap 1994. Idag kan han konstatera att stödet för det svenska EU-medlemskapet är mycket starkt.

EU-minister Hans Dahlgren (S) hör till dem som tog fajten för svenskt EU-medlemskap 1994. Idag kan han konstatera att stödet för det svenska EU-medlemskapet är mycket starkt.

Foto: Tomas Oneborg/TT

Ledare2022-03-10 06:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

SCB:s (Statistiska Centralbyråns) senaste stora mätning visar att det finns ett starkt stöd för Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU). 

57,5 procent är för Sveriges medlemskap. Bara 15,9 procent är uttalade EU-motståndare. 

Det är ett helt annat läge än inför folkomröstningen om EU 13 november 1994.

Majoriteten sa visserligen ja. Men en stor minoritet – nästan 47 procent – sa nej och ville att Sverige skulle stå utanför.

Sakta men säkert har emellertid EU-motståndet försvagats och tappat sin tjusning. I takt med årens gång har svenska folket upptäckt EU:s värden.

∎ Dels för ekonomin. Det har betydelse för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige att vara en del av EU:s inre marknad med nästan 450 miljoner invånare. Särskilt viktigt är det för en region som Norrbotten med massor av tung exportindustri.

∎ Dels EU:s politiska roll för att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

Opinionsförändringen är påtaglig inte minst inom arbetarrörelsen.

På 1990-talet gick debattens vågor höga mellan ja- och nej-falanger. Men idag är EU-medlemskapet i princip en ickefråga inom socialdemokratin.

Numera ses EU bara som en politisk nivå som kommunen, regionen eller riksdagen. Man driver sitt partis krav och idéer på samma villkor som andra partier i Europa. 

Ingen socialdemokrat säger heller emot när utrikesminister Ann Linde beskriver EU som den viktigaste arenan för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. 1994 skulle vissa socialdemokratiska nej-aktivister ha betraktat ett sådant uttalande som att svära i kyrkan och ett brott mot neutralitetspolitiken.

I dagens skakiga säkerhetspolitiska läge framstår dessutom det svenska EU-medlemskapet som alltmer självklart och betydelsefullt.

Det är en trygghet att befinna sig i en gemenskap med 26 andra europeiska länder som arbetar för att främja fred, internationell förståelse och samarbete. 

Viktig är också EU:s solidaritetsförklaring. Lissabonfördraget är tydligt: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga”.

Just nu är mycket oklart och osäkert i världen och Europa. Men en sak är i alla fall bergsäker: Det har ett värde för ett litet land som Sverige att tillhöra ett större europeiskt sammanhang med länder som Tyskland och Frankrike.

Det är inte konstigt att EU-motståndet i Sverige har sjunkit ihop som en punkterad sufflé och att en växande opinion nu även anser att Sverige bör tillhöra den västliga försvarsalliansen Nato.