Måndag 27 januari är det dags för årets första kommunfullmäktigesammanträde i Luleå.
Det finns en del att bita i för den nya kommunalrådsduon i Luleå. Som jag tidigare noterat på ledarsidan finns både demografiska och ekonomiska utmaningar som måste hanteras.
I grund och botten är dock S-ledda Luleå en välskött kommun. Förutsättningarna för lokal utveckling och nya jobb är bättre än i många andra kommuner.
Det finns en god grund inför framtiden, vilket brukar påpekas även av andra än socialdemokratiska ledarskribenter.
”Luleå kännetecknas av ambition, pragmatism, omsorg om skattepengar, nära samarbete med näringsliv och akademi”, skrev chefredaktören i Dagens Samhälle för några år sedan. Han framhöll att i kommunen existerar en känsla av ”modernitet, tillväxt och framtidstro”.
Denna kommun har dessutom fått ta emot antal fina utmärkelser. Senast utsågs Luleå till den mest attraktiva kommunen i Norrland av tankesmedjan Framtidstanken – det vill säga före betydligt större kommuner som Umeå och Sundsvall.
”Vi har vägt olika tabeller och mätning mot varandra och Luleå har bäst bredd och starkast spets”, säger Framtidstankens Tomas Melander.
Tidigare har Luleå prisats som barnkommun, superkommun och tillväxtkommun.
Men inte nog med. LLT rankas år efter år som Sveriges bästa lokaltrafikbolag. Luleå Energi får toppbetyg av sina kunder. Den så kallade Nils Holgersson-undersökning visar att Luleå har lägst kostnader för att bo i flerfamiljhus.
Till detta ska lägga att en relativt låg arbetslöshet.
Det byggs nya bostäder och företagen investerar. Skolor, service och fritidsliv håller hög kvalitet. Besöksnäringen växer.
Självfallet finns alltid saker och ting som behöver förändras och förbättras, bland annat i äldreomsorgen. Men den högljudda kritiken från delar av oppositionen i kommunfullmäktige är grundlös.
Tag bara utvecklingen när det gäller ungdomsarbetslösheten under mandatperioden 2014-2018. I januari 2014 var 10,3 procent av ungdomarna mellan 18 och 24 år arbetslösa. Motsvarande siffra i maj i år var 4,9 procent.
Det är siffror som är ett gott betyg åt det lokala styret och visar betydelsen av en aktiv jobb- och näringspolitik.
Kommunledningens arbete för att bredda arbetsmarknaden och stärka näringslivet har gett resultat, vilket i sin tur betyder bättre möjligheter att bedriva en generös välfärdspolitik.
Fler människor i arbete betyder ökade skatteintäkter och därmed större möjligheter att investera i skolor och äldreomsorg.
Som ofta brukar påpekas från S- håll hänger tillväxt- och välfärdspolitik samman med varandra. Man måste ha pengar i näven för att kunna handla, som Göran Persson brukade säga under sin finans- och statsministertid 1994-2006.
I det avseendet är också Luleå på många sätt och vis en föregångskommun.