Goda råd är dyra för det parti, som enligt Göran Hägglund, säger sig tro på, förutom Gud, på verklighetens folk, ett folk som hittills svikit Kd. I alla fall om man ska tro de många opinionsmätningarna i tiden.
För det mesta ligger partiet under fyraprocentsspärren. Livet kunde vara lättare för landets Kristdemokrater, men ändå är tillförsikten stor i partileden. Gott så, men räcker det?
Kd har tidigare lyckats med det nästan omöjliga när man vid de senaste valen på sluttampen ändå prånglat sig över riksdagsspärren och in i riksdagen, men inför årets val ser det dystrare ut än tidigare.
Partiets hjärtefrågor har drunknat i allianssamarbetet. Det kan bli svårt att åter damma av dem och göra dem attraktiva för väljarna.
Göran Hägglund vill sänka skatten för landets pensionärer, men det vill just nu även en majoritet av riksdagspartierna, exklusive moderaterna. Så någon profilfråga för Kd kan det knappast bli.
Alla över 85 år ska, enligt Kd, ha rätt till ett enskilt boende och han vill ha en jämlik vård över hela landet.
Om inte jag missminner mig har Hägglund haft ansvar för dessa frågor under åtta år i regeringen utan att kunna genomföra mycket mer än marginella förändringar. Herr Borg har stått i vägen.
Kristdemokrater har haft svårt att hävda sig i högeralliansen. Nu är Göran Hägglund tydligen född optimist. Det är en bra tillgång, men optimismen måste också fyllas med politiskt substans och nu är det bråttom.
Det är regeringens politiska missgrepp som ligger bakom Kristdemokraternas dystra opinionssiffror. Är man små får man också ta det värsta stötarna. Vårdnadsbidraget har blivit ett riktig flopp. Få kommuner har ställt upp på den reformen.
Kritiken mot Kd-politiken och Göran Hägglunds sätt att leda sitt parti har över tid kommit från flera håll internt. Många vill att partiet borde bli mer värdekonservativt nu när moderaterna placerat sig i den politiska mitten och mer eller mindre tappat luften under en trött Fredrik Reinfeldts ledarskap.
Hägglund har hittills ruskat av sig kritiken och fortsatt som inget hänt. Därför detta lindanseri kring fyraprocentsspärren. En partiledare kanske måste vara inlyssnande?
Ett av många bakslag som drabbat partiet gäller homoäktenskapen.
Fredrik Reinfeldt och de två övriga partierna i alliansregeringen körde helt enkelt över Kristdemokraterna. En könsneutral äktenskapslag har levererats. Trots protester från Göran Hägglund och hans parti.
När Kd talar familjepolitik handlar det framförallt om familjen och att kvinnan ska finnas i hemmet. En politik som längtar tillbaka till 1950-talets familjeverklighet, men knappast något för ett modernt parti.
Tydligt är att småpartierna i alliansen har allt svårare att hävda sig. Kristdemokraterna allra sämst. Det är med ansträngda miner som alliansen försöker hålla ihop fram till valet. Allt medan regeringen tycks sakna kompass i den nya politiska verkligheten.